Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ahirab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*–––––––––––––––––––––––––––- -f
Han följde några mörka trappsteg och kom in
i en försal, som endast upplystes af det brinnande
jordbeck, som flammade med oroliga lågor i toppen
på de vaktande slafvarnes hjälmar, De voro alla
rödklädda etiopier och stodo i rad, styfva likt bilder
och med korslagda händer. Framför dem sutto på
pallar två hvita evnuker med gissel öfver skuldran.
Då de sågo Hans Alienus, som hade fritt till-
träde, gåfvo de, beständigt lika tysta, honom ett
tecken att fortsätta.
Den gård, som han nu beträdde, var mörk
och tom, men från en aflägsen sal i bakgrunden
hörde han steg och röster, och tätt bredvid honom
till höger föll under ett dörrförhänge en ljusstrimma
mot hans fötter. Då han varsamt och tvehågse
drog förhänget åt sidan, såg han ett rum, i hvars
midt en tynande stockeld sprakade på härden.
Gnistorna kretsade i rökens ringar mot det flata
takets fyrhörniga mörka öppning likt svärmande
bin, och den glödande veden kokade och sjöd,
fuktad af det fallande regnet.
Ahirab satt framför elden på ett lågt men
rymligt läger, som var öfvertäckt med en tjock
blå garnmatta. Brasan sken på hennes raka nästan
insjunkna kind samt på hennes smala hals med
den blå ådran, och i handen höll hon en slända.
i–––––––––––––––––– ––
II 9
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
