Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Mejseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inne i en annan genomskinlig, som var större och
mer öfverväldigande. Jag såg allt det i hans
bröstkorgs hvälfning, hans arms muskler, hans
ögonbryn och panna, som icke fanns där, men som
önskade lif, som bad mig om tillvaro. Nu efter
våra samtal och skärskådande förklaringar får jag
genast syn på den krokiga hållningen och de breda
händerna. Må den som behagar stirra på detta.
Jag skulle endast ha lyckats, om jag kunnat
afbilda den större genomskinliga kropp, i hvilken
han stod innesluten. Nu kan jag det ej. Nu
grumlade era ord min syn på samma sätt som
min lyra förstummades, när jag betraktade den.
Nu återgifver mitt arbete hvarken det jag ser eller
det jag önskar. Det är en stridig blandning af
båda, en vanskapt fulhet. Två fiender slita min
förmåga i blödande stycken. — Allt hvad jag
vidrör, faller till aska liksom jag själf.
Han steg upp och gick till stranden utan att
låta kvarhålla sig af hvitbrödernas lugnande tillrop.
Han hissade själf seglet, men efter luften var stilla
och utan vind, väckte han den insomnade
väpnaren och satte honom vid den ena åran samt rodde
skeppet ut på hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
