Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fadern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig i sin graf, sade han, om icke hvar och en, som
kom på middag, kallade sonen ett ljus. Till sist
yttrade han en dag, att om icke farbror Didrik
slutade upp att tala om sonen och på så sätt
blotta fadershjärtats köld, skulle modern vända sig
i sin graf flera gånger om som ett hjul.
Nu satt han fortfarande kvar vid det rutiga
schackbordet och lade »tretton» samt tycktes icke
sinnad att bryta tystnaden.
Först efter väl en kvart såg han upp och
vände hufvudet åt sidan.
— Sista tidningen ligger visst på bordet.
— Tack, jag är icke inne i dagens frågor, —
svarade Hans Alienus, och hans röst lät fullkomligt
lugn. Därmed gick han ur rummet.
Farbror Didrik väntade utanför dörren i gula
rummet och gick ängsligt af och an. Han gjorde
ingen fråga och teg en lång stund. Sedan började
han tala om betydelselösa ämnen, om landthus-
hållet och smörprisen, och skrattade, när han själf
sade något lustigt.
Efter aftonvarden, då han satt vid sitt tapisseri
och punschen blifvit inburen, visste han icke hvad
han skulle utleta att säga.
— Att vi båda två skulle sluta som ung-
karlar, — framkastade han, besvärad af tystna-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
