Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 16 April - Radioaktivt vatten och dess konstgjorda framställning. (Forts, fr. föreg. n:r.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket spörsmål ju sedermera som bekant lösts så att radium
är en afkomling af uran. En sammanställning af dessa mina
arbeten, hvarvid radioaktiva ämnen påvisades äfven i flera
andra svenska material, återfinnes i Svenska
Vetenskapsakademiens arkiv för kemi, mineralogi och geologi Band II nr 2
år 1905. Medan dessa arbeten pågingo, fick jag kännedom
om de utomlands verkställda undersökningarna af naturliga
radioaktiva vatten och korn då på tanken att med mina
radiumpreparat söka framställa konstgjordt sådant vatten. Då
i naturen vatten upptager emanation från (olösliga)
radiumföreningar i jordgrunden borde, syntes mig, det göra
detsamma från t. ex. radiumbariumsulfat, som infördes däri-Sagda
salt uppslammades i vattenledningsvatten och lämnades att sätta sig, hvarpå tid efter annan aftogos klara vattenprof och undersöktes. Jag fann därvid, såsom det heter i
beskrifningen till det ofvannämnda patentet från januari 1905,
att »genom proportionen af användt radiummateral och
längden af tiden för inverkan modifieras de radioaktiva
egenskaperna hos vattnet efter behag.» Bland användbara olösliga
radiumhaltiga material nämnes såsom exempel, förutom
radiumbariumsulfat, äfven pechblende och som svårlösligt
radiumkarbonat. För lämpligare handhafvande inneslöt jag
sedermera radiummaterialet uti porösa höljen af till en början
pergamentpapper, som sedan utbyttes mot ler- eller kiselguhrcylindrar.
Aktiveringselement baserade på denna princip
(med olösligt radiumsalt) funno småningom rätt stor
användning, särskildt för drickskurer i hemmen, hvarvid en af mig
uppfunnen apparat i enlighet med svenska patentet nr 34399
visade sig ändamålsenlig.
Tidigast användes konstgjordt radioaktivt vatten för
praktiskt bruk i Österrike på Neusserska kliniken i Wien
(Zeitschr. für Heilkunde 1906 häft. 2) och i Tyskland, där
nervläkaren d:r S. Löwenthal i Braunschweig under åren 1906
och 1907 publicerade intressanta, därmed företagna
systematiska undersökningar öfver »radiumemanationens verkan på
den mänskliga organismen» (Berliner klinische Wochenschr.
1906 n:r 46 och 1907 n:r 35) och konstaterade att det konstgjorda
vattnets verkningar voro desamma som det naturligas. –
Sedermera har det konstgjorda vattnet fått vidsträckt användning
för dricks- och badkurer i ett flertal länder, och talrika
aktiveringsapparater, större och mindre, af olika konstruktioner
– alla dock baserade på olösliga eller svårlösliga
radiumföreningar – sågo dagen.
De olösliga radiumsalterna – och speciellt sulfatet –
hafva emellertid visat en principiell olägenhet i användningen
för aktiveringsändamål, i det de hårdnackat kvarhålla (ockludera)
emanationen, så att endast en mindre bråkdel af hvad
som alstras kommer vattnet tillgodo – 0,5 proc. enligt
Löwenthal, Grundriss der Radiumtherapie sid. 13 – medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
