- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 32, 1917 /
216

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 14, 16 Juli - Tuberkelsmittan och medlen mot dess spridning i hemmet. (Forsts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Åtgärder mot tuberkelsmittan.

Alla öfriga spridningssätt för tuberkulos äro att betrakta
som sällsynta och föga farliga i jämförelse med spridandet
genom upphostning och följande dammsmitta. Det är
sålunda mot oseden att spotta omkring, som striden i första
hand bör föras, och i flera länder är spottning på gator, i
spårvagnar m. m. belagd med höga böter. En mängd
människor spottar omkring sig af ren ovana utan att alls behöfva
det, ty en person, som ej lider af svalg-, strup- eller
lungsjukdom, behöfver ej spotta alls. En bidragande orsak till
spottningen är tobaksbruket, särskildt snustuggning,
hvarigenom salivafsöndringen ökas. Under normala förhållanden är
ej salivmängden så stor, att den behöfver orsaka spottning.
Den kan ock utan fara nedsväljas. Lungsiktiga däremot, som
hafva upphostning, kan man ej förbjuda att hosta upp, ty
då skulle de nedsvälja upphostningen ock på längden få
tarmtuberkulos, men man måste vaka öfver, att upphostningen ej
kommer att skada andra människor. Lungsiktiga få sålunda
spotta endast i särskild och endast för detta ändamål använd
spottkopp eller också i kloakledningen, där upphostningen gör
ringa eller ingen skada (Almquist). Aldrig få till spottkärl
användas kärl, som kunna förväxlas med till matkärl använda
muggar, koppar, skålar e. d. Spottkoppen bör vara fylld med
vatten i sådan mängd, att upphostningen hvarken stänker
omkring eller kan intorka. Att söka döda bacillerna i
spottkoppen med aseptiska medel, torde vara lönlöst. Schill och
Fischer ha visat, att om upphostningen blandas med lika
mycket sublimatlösning af styrka 2:1,000, kunna bacillerna
hålla sig lefvande i 24 timmar. Fröken Göransson har
föreslagit att upptaga upphostningen i sågspån, som sedan
uppbrännes. Denna metod kan ju användas under förutsättning,
att upphostningen ej lämnas i koppen att torka och bilda
damm, utan uppbrännes hvarje dag. Sängliggande sjuka ser
man ibland spotta på tidningar lagda på golfvet. Detta bör
förbjudas, då det dels är snuskigt, dels kan vålla spridning af
smitta genom flugor eller genom besudling af golfvet. Flügge
anser, att man ej bör förbjuda den sjuke att spotta i
näsduken. Detta torde dock tillåtas endast i nödfall, då den sjuke
på grund af bacillrädda personers närvaro ej vågar använda
sin spottkopp, äfvenså när det gäller personer, sem byta
näsduk hvarje dag, ty Heyman m. fl. ha visat, att begagnad
näsduk afsöndrar damm först, om den legat ett dygn oanvänd
i fickan och fått torka. Särskildt bomullsnäsdukar afsöndra
ett synnerligen farligt damm med fina trådar, som länge
hålla sig sväfvande i luften. Å dispensäreii bör man hafva
i förråd näsduksfickor att utdelas till sängliggande sjuka till
förvaring af näsduken, så att den ej kastas omkring var som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:56:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halsovan/1917/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free