Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles sjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begynnelsetecken, att den i de allra flesta fall rätt igenkännes av de sjukas
omgivning. En sådan anmälningsplikt som den här föreslagna,
skulle därför bli ganska värdefull, enär den gåve oss ett ganska
tillförlitligt statistiskt svar på frågorna om insjuknings- och
dödlighetsprocent i messling.
Ännu större betänkligheter måste man dock hvsa mot förslaget
om messlingsserumcentral i enlighet med inledningsvis här angivna
plan. Att använda convalescentserum från en massa mer eller
mindre okända personer, om vilka man aldrig med full säkerhet
kan veta, huruvida de äro fria från tuberkulos eller syfilis eller
andra för den messlingssjuke och hans familj främmande
sjukdomar, är icke tillrådligt, så mycket mindre som messlingssjuka
äro i synnerligen hög grad mottagliga för annan smitta,
framförallt tuberkulos och difteri. Enligt prof. Thire Hellström
(Mobilli och difteri, Hygiea, 1905) vårdades under tioårsskedet 1894
-1903 på Stockholms Epidemisjukhus 229 patienter, som lidit av
dessa sjukdomar antingen samtidigt eller i omedelbar följd efter
varandra. De diagnostiska förhoppningar, som tuberkulinet och
sedermera Wassermanns reaktion i början, understödda av en
kraftig utpuffning, väckte, bli för varje dag allt mindre och
mindre. Väckes hos allmänheten misstanken därpå, att detta
promiscueserum kan innebära en våda för den sjukes framtida
hälsotillstånd, så kommer denna messlingsserumcentralisering att hos
samma allmänhet framkalla ett misstroende mot hela
läkarecorpsen, lika hätskt och kanske mera berättigat än misstroendet med
anledning av den nuvarande vaccineringen. I analogi med
erfarenheten från andra områden (se bl. a. statistiken från Allmänna
barnhuset!) måste man a priori hysa ganska starka tvivel
angående det specifika värdet av convalescentserum, som tagits
protniscue1[1] och icke uteslutande från närskylda personer. I många
fall synes den erhållna verkan av detta promiscueserum icke vara
större än att den kan förklaras beroende på en allmän
proteinverkan. Av allt att döma synas convalescentblodets helande och
sjukdomsförebyggande motgiftsämnen vara bundna i högre grad
vid blodkropparna än vid serum, och från detta senare synas de
försvinna tidigare än från blodkropparna. Likaså tyckes
convalescentblod från närskylda personer vara både kvantitativt och
kvalitativt rikt på just de motgiftsämmen som äro för den sjuke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
