Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kronisk nikotinism. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154_____________HÄLSOVÄNNEN, N :o 8______________
emellertid icke närmare gå in, då jag hoppas, att en på detta
område sakkunnig kollega kommer att yttra sig härom i diskussionen.
Till sist får jag kanske vidröra symtomen från lungorna,
Bron-chit är en mycket vanlig följdsjukdom hos rökare. Moritz
Schmidt framhåller t. ex., att de flesta rökare vid 40 a 50 års ålder
hava en kronisk bronchit, som ofta leder till uppkomsten av
bron-chiektasier och emfysem, varvid sannolikt den tänjning och
nötning av lungelasticiteten, som förorsakas av den intensiva
svalghostan, spelar en stor roll. Dylika fall äro enligt min
erfarenhet långt ifrån sällsynta; flera andra författare t. ex.
Terbrug-gen, Wallcka ha påpekat rökningens betydelse härutinnan.
Härmed skulle jag hava slutat min framställning av
nikotinis-mens symtomatologi. Det kanske förefaller, som om den i viss
mån varit en svartmålning. För att försvara både mig själv och
nikotinet vill jag framdraga ett par förmildrande omständigheter.
Först och främst erinrar jag om vad jag började med att sägay,
nämligen att känsligheten för nikotin är så utomordentligt olika
hos olika personer. Troligen förhåller det sig så, att de flesta
människor äro relativt okänsliga, och att de människor, som hava
ett ömtåligt vegetativt nervsystem, äro mera känsliga. De flesta
icke-rökare torde vara överkänsliga. De hava försökt, försökt
om igen, men misslyckats och därför avstått. De flesta starka
rökare däremot äro sådana, som ha en hög tolerans gent emot tobak
och genom vän j ning drivit upp den ytterligare. Detta är också en
sak, som är att taga hänsyn till. Vidare vill jag framhålla, att de
symtom, för vilka jag redogjort, blott framkomma vid missbruk,
vid en betydande tobakskonsumtion, och att det, såvitt jag kunnat
finna, icke förebragta några bevis för att ett måttligt nikotinbruk
framkallar några varaktiga skador. Då frågar man sig: Vad är
ett måttlig nikotinbruk? Härpå måste man naturligtvis svara, att
det är en sak, som är olika från den ena individen till den andra.
De flesta författare äro emellertid ense om att en nikotindos
motsvarande 2 å 3 cigarrer dagligen torde vara för de flesta
människor oskadlig. Slutligen vill jag även erinra därom, att
prognosen för nikotinismen synes vara god. I allmänhet gå symtomen
rätt bra tillbaka vid abstinens. Även ganska oroande
symtombilder, såsom angina pectoris nicotinica och den förut nämnda
Ort-nerska symtomkomplexen, kunna fullständigt försvinna. Ha
däremot organiska förändringar i kärlen redan uppkommit, är det ju
klart, att de icke gå tillbaka vid abstinens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
