Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vandringsdriften (poriomanien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
______ HÄLSOVÄNNEN, N :o 9___________________169
han lyckades bli en av de s. k. hallmännen, som sågo efter
medfångarna, var det likväl ett helvete som han råkat i, som trotsar
all beskrivning. Vi ha lyckligtvis ingen motsvarighet därtill i
Sverige. Men vad gjorde Jack London, när han kom ut ur
fän-gelfeet? Jo, han började ofördröjligen sitt gamla liv med
tjuvåkande på järnvägarna, med tiggande, med småstölder, med
slagsmål och stryk. Fram och tillbaka, härs och tvärs över den stora
kontinenten, utan någon som helst plan.
Under mina studier i psychiatri har jag funnit denna
besynnerliga vandraredrift beskriven. Jag har ovan omnämnt, vad
vetenskapen säger därom. Jag vill anmärka, att Jack London, ,som
tydligen var en mycket skarpsinnig pojke, på erfarenhetens väg
kom till alldeles samma resultat som vetenskapsmännen. Han
säger: "Vår hall var en riktig allmänning, full med samhällets
titvräkta smuts och drägg - medfött odugliga, degenererade,
förfallna, dårhusmässiga, förvridna intelligenser, epileptiker,
missbildade, svaga stackare, en mänsklighet, som liknade en elak dröm.
Konvulsiviska anfall förekommo ofta hos oss och tycktes vara
smittosamma. Då en började, följde andra hans exempel. Jag
har sett sju stycken få anfall på en gång och utstöta de
vedervärdigaste tjut, under det att de rasade omkring likt vansinniga.
Ingenting annat gjordes någonsin åt dem än att vi kastade kallt
vatten över dem. Det tjänade icke någonting till att skicka bud
efter doktorn eller hans assistent. Dem fick man icke besvära
med så alldagliga och triviala företeelser."
H. B.
Tuberklerna som utdrevos med
luft och grönsaker.
D :r Hindhede har i ett samtal med tidningen Politikens
magasin meddelat följande:
En av mina anhängare, fröken J., kom för omkring 10 år
sedan upp för att tacka mig för att jag hade varit en medverkande
orsak till att hon återvunnit hälsa och livsglädje. Hon var den
enda som fanns kvar av en familj, som var alldeles utdöd genom
tuberkulos. Själv hade hon varit mycket medtagen. På sjukhu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
