- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 42, 1927 /
175

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solskenets stora betydelse. - Nervös gikt i knäet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Solskenets stora betydelse.

Professor Lugeon vid universitetet i Lausanne har sökt visa,
hur det olika måttet av solsken, som kommer en trakts befolkning
till godo, har olika verkningar. Han tar som exempel
befolkningen i Rohnedalen, mellan Martigny och Dohgnegletschern, och
påvisar den stora skillnaden i invånarantal mellan den traktens
vänstra och högra flodstrand. Under det att den vänstra endast
räknar 20,000 har den högra 34,000 invånare. Skillnaden skulle till
en del bero av att den högra, mera kuperade stranden vore
lättare bebygglig, men i första rummet dock av den övervägande
mängden solsken på denna sidan floden. I vissa delar av det
undersökta området, där de topografiska förhållandena voro lika
å ömse sidor, belöpte sig folkmängden på den soliga sidan till 3,000
mot knappast 800 på den skuggiga. På ett eller två undantag när
lågo alla byar på solsidan. Denna mängd eller brist på solsken
gjorde sig också gällande i de olika strandbornas fysiska karaktär
och levandsvanor. På den högra, d. v. s. solsidan, ha le
människorna större spänstighet, levde i större välstånd och på en högre
kulturgrad än de på den andra stranden, och denna
"solaristokrati" såg till och med med en viss ringaktning ned på skuggsidans
underlägsna befolkning. Byn Reckingen hade liksom två olika
kaster, vilkas uppkomst hade sin yttersta grund i det olika mått av
solsken, varunder de utvecklats.

*



Nervös gikt i knäet.

bekämpas på vegetarisk väg, skriver d :r Riedlin.

Kosten kan bestå av frukost: nyponté med uppmjukade fikon
och några dadlar, eller kornkaffe med något mjölk, rostat bröd
med smör och honung eller, om man ej har matlust på morgonen,
endast litet té på nypon med honung.

Middagen består av grönsaker med potatis, uppmjukade
sydfrukter med nötter eller mandel och något bröd. Vid 4-tiden på
e. m. drickes varm citronlemonad.

Vid 6-tiden på eftermiddagen intages en måltid, bestående av
färsk frukt, nötter och bröd, eller sallad med bakad potatis och
sötost, eller varm, söt mjölk med fikon och dadlar, eller en måltid
av samma slag som frukosten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:16:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halsovan/1927/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free