Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arterioskleros.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organiska sjukdomarna i alla kroppsdelar på ett sådant sätt, att det
kräves den starkaste diagnostiska, uppmärksamhet för att hålla
i sär organlidande å ena sidan och hysterisk färgning av
sjukdomsbilden och överdrift å andra sidan i det enskilda fallet, så
behärskar A., när den är någorlunda utbildad, hela kroppens
fysiologi och patologi på ett sådant sätt, att den förändrar de
normala funktionerna och väsentligen medbestämmer i uppträdande
sjukdomars symptom, förlopp, prognos och läkningsprocess. Detta
herravälde har A. därigenom att den, allt efter arten av sin
utbredning i kärlsystemet och efter graden av sin utbredning
nedsätter de mer eller mindre stora kärlens näring eller slutligen
upphäver den; vidare genom en rad av följdtillstånd i kärlsystemet:
trombos, emboli, aneurysm. – Kärlsvagheten yttrar sig i
blodöverfyllnad av arterieområdet i fråga, i rask uttröttning av
funktionen av det angripna organet och i korigestiv hyperämi. På
detta sätt uppstå många bekanta men ej alltid rätt tolkade
sjukdomstillstånd : huvudkongestioner hos åldringar, som kunna leda
ända till maniska anfall eller betydande förvirringstillstånd,
abdominalfluxioner och hämorroidaltillstånd, lunghyperämi med
tillfällig blodspottning, allmänna neurasteniska tillstånd o. s. v."
Tilläggas må, att de flesta fall av plötslig död. då ej
olyckshändelse föreligger, orsakas av A.
Bindväv.
Hela vägen i dessa uppsatser komma vi att tala om bindväv.
Det är därför nödvändigt att lämna en redogörelse för vad som
menas med bindväv samt dess uppgift i människokroppen.
Bindväv är en bindesubstans, som i allmänhet består av celler och
mel-lansubstans. Den bildar ett stöd för enskilda organer och
därigenom för hela organismen. Det finns olika slags bindväv. I detta
sammanhang intressera vi oss mest för den fibrillära eller trådiga
bindväven. Den bildar huvudmassan av den i kroppen
förekommande bindväven och består av en homogen bindesubstans, som
i utvecklad bindväv är mycket ringa, och bindvävstrådar, som äro
av två slag: bindvävsfibriller (trådar) och elastiska trådar. De
förra bestå av kollagen och giva vid kokning lim samt digeréras
eller smältas mied lätthet av pepsin. De senare, som finnas i
betydligt mindre mängd, smältas ej av pepsin men väl av trypsin.
Den fibrillära bindväven förekomimer som formlös bindväv,
utfyllande fria mellanrum mellan organ eller organdelar, även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
