Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arterioskleros.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behagligt flöde. Genom den noggranna av sympatiska och
parasympatiska nerver ombesörjda regleringen av pulsådrornas vidd
och samimandragningstillstånd åstadkommes den lämpliga
fördelningen av blodet till skilda delar av kroppen, allt efter vars och
ens behov för ögonblicket av blodtillförsel. Den vanliga
sjukdom, som förr eller senare träffar pulsådrorna, A., medför en
rubbning i dessa uppgifters tillbörligt smidiga fullgörande. Själv
kan A. i viss mån anses vara en följd av en redan tidigare
inträdd rubbning. Även de pulsådror, som förete lindrigare A :ska
förändringar, visa därjämte mikroskopiskt en abnorm
uppluckring av den betydelsefulla elastiska innerhinnan (intiman) såsom
tecken på en ansträngning över det mått, förvilket kärlväggen
ursprungligen är byggd. Men genom den mera utvecklade A :ska
väggförändringen med dess rikliga undergång av vävnadselement
och nybildning av för arbetsuppgifterna mindervärdig bindväv
framträder den minskade funktionsdugligheten hos kärlväggen
mångdubbelt tydligt.
Professor i Broman skriver : när kroppens allmänna tillväxt
avslutats, kunde man tänka sig, att kärlsystemet stannar kvar
oförändrat till livets slut. Men så är ingalunda förhållandet. Vissa
kroppsdelar åldras fortare än andra. De tillbakabildas härvid
mer eller mindre, och samtidigt tillbakabildas deras allt mindre i
anspråk tagna blodkärl. Andra kroppsdelar förstoras däremot
(t. ex. genom ökad f ettbildning eller då ökade arbetsanspråk
ställas på dem) och kräva därvid ökad näringstillförsel, något som
naturligtvis icke kan ske med mindre nya kapillärer och nya
vidare (rymligare) kärlstamimar bildas. Mängden elastiska fibrer
i blodkärlsväggarna tilltager i regel till 35-årsåldern för att sedan
ända upp till 5O-årsåldern kvarstå oförändrad. Men efter denna
tid försämras de elastiska kärlväggsfibrerna dels genom atrofi,.
dels genom att förvandlas till oelastiska elacinfibrer.
Kärlväggens elasticitet och motståndskraft mot blodets tryck på dess
insida minskas naturligtvis härigenom. Härtill ansluter sig vid
högre ålder Arska förändringar av intiman och median.
(Forts.)
–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
