Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DEN HEMLIGHETSFULLA FRU ÖBECK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten esplanad i närheten. Där stod en
kyrka. Så fanns allt samlat på en trång
plats: kyrkan, butikerna, gatan. En liten
stad inne i den stora staden! Ett knippe
människoöden, otaliga gånger upprivna
oeh nerstuckna igen i husens grå och gula
vaser.
Om morgnarna såg man fru Öbeck
skynda över gatan med en mjölkkanna i
handen. Hon hade en svart klänning på sig och
en schal över axlarna. Inne i magasinet,
där ett par flickor med skärmmössor och
i vita förkläden mätte upp mjölken, var
det denna tid på dagen en hel hop folk.
Ett par fruar från gårdshuset hälsade
vänligt på fru Öbeck, och hon nickade
tillbaka. Hennes ansikte var blekt, utan några
bestämda drag, och ögonen liksom
förlorade sig i ögonhålorna, så att man aldrig
riktigt träffade hennes blick. Redan dessa
ögon, gråa, omgivna av skuggor, gåvo henne
något hemlighetsfullt och förteget. Men
detta intryck förstärktes än mer när hon
talade eller gjorde en rörelse. Aldrig svarade
hon direkt på en fråga. Frågade man henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
