Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FIKON OCH DADLAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det var längesedan vi träffades, Vera,
sade Ragnhild högt.
— Du är dig lik, svarade väninnan, bara
litet, litet bredare.
— Mycket! mumlade Ragnhild. Och du
är smalare!
— Ja, det är väl också allt, vad vi veta
om varandra, svarade den andra snabbt.
Vill du komma med upp och dricka en
kopp kaffe? tilläde hon.
Den smala och den breda strävade
uppför trapporna i ett av husen. Den smala
stack in en nyckel i ett lås, och de stego
in i en tambur, som tycktes inpyrd av
matos, sådant, som lägrar sig som fett kring
väggarna.
— Vill du inte ta av dig kappan? sade
Vera.
Ragnhild hängde upp sin kappa över en
stickad gul tröja. Hon kunde inte annat,
ty alla krokar voro upptagna, därpå följde
hon väninnan in i en liten sal, dit matoset
också trängt. Utanför rutorna föll snön.
På bordet låg en duk av rött kläde med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
