Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DET OMMÅLADE HUSET - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämd mot honom, men samtidigt
uppfylldes han av glädje.
Vill du? Tycker du inte? Skulle vi
inte kunna? sjöng det inom honom, och
han tyckte att orden togo form och
seglade som små lustjakter ut på det blå
havet.
Sonja stod vid bryggan, stödd mot
räcket. Hon såg tankfull ut. Nyss hade hon
sökt förklara för sin tillbedjare att
framtiden var ingenting i jämförelse med en
del alldagliga händelser som utspelats i
några rum i ett nu avskyvärt ommålat
hus i en småstad.
Då Thure Friis kom fram log hon mot
honom. Det var det där leendet som
plötsligt gjorde honom modig. Men han sade
ingenting av det han tänkt. Båda stodo
tysta och betraktade ångbåten.
— Bryr du dig mycket om att det blivit
ommålat så där? frågade han plötsligt,
och med »det» menade han dieras gamla
hus.
— Å nej, det gör väl inte så mycket,
sade hon långsamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>