Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ETT MARKISAT - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han steg ur tåget hade regnet börjat falla.
En liten brunbränd pojke, som skickats
att möta honom, visade honom till
gården, som låg på krönet av en lång och
stenig backe, tio minuter utanför staden.
Alperna voro skymda i ett grått dis, sjöns
vatten hade ingen glans. Det droppade från
träden på ömse sidor om vägen, och så
stod han framför monsieur Paturots
om-skrutna »Markisat».
Egendomen låg där tung, grå och
förfallen. Så förfallen att man fick intrycket
av att den skarpa vinkel vari komplexet
byggts och som kom det att se ut som
två skilda hus, ställda på tvären mot
varandra, var den räddande orsaken till att
ej byggnaden för länge sedan ramlat ikull.
Gården var en enda brun pöl av hönssmuts
och regnvatten och flickan, som öppnade
dörren, var så smutsig, så svartögd, så
kippskodd som man någonsin kan föreställa
sig en tös från det gamla halvt italienska
Savoyen. Han hade knappast på kvällen
hunnit få någon närmare uppfattning av
sitt värdfolk. Han hade tidigt gått upp på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>