- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
15

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Elektrisk laddning - I. Elektriska urladdningar i luft vid atmosfärtryck. Överslag och genomslag. Dielektrisk hållfasthet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

Förutom vad ovan nämnts om stötjoniseringen, får man också räkna
med att isolermaterialet värmes upp av elektronströmmen. Uppvärmningen
medför en försämring av de isolerande egenskaperna, och detta resulterar i
sin tur i en ökning av elektronströmmen. Uppvärmningen påskyndar alltså
urladdningen.

Gniststräckans form beror bl. a. på avståndet mellan plattorna. Är
avståndet kort, blir gnistan i allmänhet rak. Om avståndet är större, blir den
kroklinig och ofta förgrenad. Ljuset i gniststräckan härrör från lösryckta och
förgasade delar av de kroppar, mellan vilka urladdningen sker, samt dessutom
från glödande partiklar av isolermaterialet. Fig. 1:12 visar ett överslag
vid en hängisolatorkedja. Spänningen uppgår i detta fall till ett par
miljoner voit.

Vid vissa urladdningsförlopp sker ljusutsändning i form av glimning. Om
exempelvis en laddad konduktor, uppställd i luft, är försedd med en spets,
inträder en urladdning, då den fått tillräckligt hög potential. Urladdningen
ger sig till känna genom ett susande ljud och genom en luftströmning i
riktning från konduktorn. Ljusfenomenen kunna bli olika, beroende på
kon-duktorns laddning. Är konduktorn laddad med positiv elektricitet, ser man
en kvast av svagt violett ljus. Är konduktorn däremot negativt laddad,
uppträda lysande punkter. I vissa fall får man övergångsformer mellan
glim-urladdning och gnisturladdning, och gnistan kan då bli formad som en kvast
eller en buske.

För att jämföra olika isolermaterial hållfasthet mot genomslag brukar
man ånge genomslagshållfastheten eller den dielektriska hållfastheten i voit
per millimeter eller voit per centimeter. Några siffror för normalt
förekommande isolermaterial framgå av följande tabell.

.Ämne Skikttjocklek mm Dielektrisk
hållfasthet V/mm
Glas............................................ 30 000—150 000
Glimmer.......................................| 0,1 150 000—220 000
1 30 000— 70 000
Gummi......................................... _ 15 000— 50 000
Luft (överslag mellan plana plattor vid normal ( temperatur och atmosfärtryck)................ | 0,1 9 600
1 4 500
10 3 200
100 2 700
Mikanit......................................... _ 30 000—40 000
Porslin (med elektroderna under olja)............ | 1 20 000
10 15 000
Transformatorolja (överslag mellan sfäriska elektroder) j 1 40 000
10 15 000

Beträffande de ovan anförda siffrorna må anmärkas, att
genomslagshållfastheten dels är svår att uppmäta, dels beror på de yttre förhållandena, dels
slutligen för fasta isolermaterial visar ganska stora oregelbundenheter, bero-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:12:02 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/handrift/1/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free