Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
hjärtat, det klappade ännu mer för
mänskligheten i stort, och hans enkla, brinnande bön bar
fram världsnöden inför Gud.
Jungfrurna gingo åter till sitt med tårade
ögon, lilla Estrid kramade sin pappa hårdare
än vanligt till god natt, och Hilma Gröts
handtryckning hade något extra varmt i sig, då lion
sade farväl.
— Gunnel, har du något emot, att vi ha
husandakt hädanefter? frågade han, då ban och
Gunnel blivit ensamma. Jag skulle så gärna
vilja det!
Hon gick genast in på hans önskan, hon var ej
längre i stånd att neka honom något.
Och så blev husandakten en daglig vana i
deras hem, men den blev ingen tom vana.
Garth kände ett oavvisligt behov att
tillsammans med hela sitt hus sluta sig närmare Gud i
denna tid, då jordens riken bävade och
vacklade, ban ville ha dem alla med sig in i det rike,
som ej kan bäva, därför att det ej är av denna
värld, fast det är i den.
Gunnel glömde sin gamla fruktan för
hyckleri, intet var henne mer fjärran än det, när
hon satt och lyssnade till sin mans ord i
aftonbönen. Hon märkte ej själv, med vilket nytt
intresse hon väntade att få höra först texten,
ban valt, och sedan vad ban skulle få ur den.
Han tog fram ur en oändlig skattkammare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
