Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Öfver J. O. Wallins vitterhetsförsök, första bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVER J. O. WALLINS VITTERHETS-FÖRSÖK. 9
den senares lärlingar åter saknade mästare. Fiere ibland
dessa unga poeter röjde och utbildade äfven anlag, som
hade förtjenat att af äldre vitterhetsidkare bemärkas och
uppmuntras; 1 men det fattades mängden en sammanhål-
lande ordning, en vänlig kritik, en förståndig ledning. De
följde i allmänhet med trälaktig vördnad sina tyska före-
vandrares spår, i stället att på svensk grund bana sig egna
vägar till det sköna. Någras stolta ungdomskraft sökte
derjernte att göra sig gällande genom oblyga kritiska ut-
brott, dem ifrare å den andra sidan härledde från en skade?
lysten arghet. En eller annan smädare ansågs represen-
tera hela skolan, hvilken derigenom blef förhatlig. Man
fördömde nära såsom brottsligt sjelfva det berömliga
sträfvandet till en ny höjd, i stället att blott beskratta
deras öfverdåd, som utan tillräckligen öfvade krafter ville
med storm den intaga. Man besinnade icke å någondera
sidan, att nordens dalar omgifvas af många odlade eller
odlingsbara höjder, som ej skymma hvarandra, och som,
genom en lätt röjning, kunna sammanbindas till en kedja
af omvexlande skönhet och mångfaldig rikedom. Hade
nu icke de förolämpade män, hvilkas namn redan tillhörde
odödligheten, stält ett vist förakt äfven emot de skänd-
ligaste anfall, dem också sjelfva ungdomen i allmänhet
ogillade, och hade regeringen icke låtit yran fritt fördunsta
under ett obehindradt litterärt jägarekrig, så skulle striden
emellan det yngre och det äldre slägtet, emellan svärmeri
och förstånd, hafva kunnat vådligen utbreda sig till andra
fält än vitterhetens. Fred är ännu icke formligen afhand-
lad, men en vapenhvila har af sig sjelf inträdt; och stun-
den synes vara kommen, då man, öfverskådände det för-
flutna, kan, med oförsakad sjelfständighet och utan att
genom smicker göra sin redlighet misstänkt, å ömse sidor
1 Vi vilja blott nämna en, som döden alltför tidigt bortryckte —:
Ingelgren. Hans Majsång, jemte några andra, torde kunna räknas bland
de angenämaste lyriska stycken, som svenska vitterheten eger. De behaga
äfven genom språkets välljud och lenhet, liknande häruti för vårt öra
Kellgrens skönast melodiska sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
