Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Tal på Vetenskapsakademiens högtidsdag 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAL PÅ VETENSKAPSAKADEMIENS HÖGTIDSDAG 1839. I05
öfversattes på främmande språk, förbindelser knötos mellan
henne och de mest fräjdade lärda samfund i andra riken,
och, innan tio år från hennes stiftelse förflutit, ansågo ut-
ländska vetenskapsmän af främsta ordningen, en Haller,
en Muschenbroek, en Réaumur, en Jos. Nie. de 1’Isle, en
Bernhard de Jussieu, en Guill. François Rouelle, en S. G.
Gledistsch m. fl. för en heder att vara med henne såsom
ledamöter närmare förenade.
Efter den ordning, som akademiens grundläggare ge-
nast antogo och hvilken länge förblef gällande, ombytte
hon hvart fjerdedels år sin præses. Den förste blef Linné,
genom lottning dertill bestämd. Då han den 3 Oktober
1739 nedlade præsidiet, uppläste han en lärorik afhand-
ling, och detta af honom gifna föredöme efterföljdes se-
dermera utaf de flesta præsides, ehurü icke då ännu der-
till förpligtade genom något bud i stadgarna. Det blef
ock en tämligen allmän sed, att nya ledamöter, när de togo
inträde i akademien, rättfärdigade hennes kallelser genom
tal, hvaruti något kunskapsämne afhandlades. Afprœsidii-
och inträdestalen hafva flera hundrade blifvit särskildt tryckta,
och samlingen af dem täflar i värde med den af akade-
miens årliga handlingar. Gemensamt med dessa utvisa de
vetenskapernas framsteg inom vårt fädernesland, hvarjernte
ganska många deribland lemna tillförlitliga och fullständiga
historiska underrättelser om åtskilliga af våra statsinrätt-
ningars och näringsyrkens utbildning.
I grundreglerna stadgades, att, »när någon af akade-
miens ledamöter med döden afginge, ålåge det præses att
utse någon, som öfver honom parenterade». Om denna
föreskrift — sa länge den var gällande — dock icke alltid
iakttogs, har likväl en mängd af hållna och från trycket
utgifna åminnelsetal öfver akademiens aflidna ledamöter
förvarat deras förtjenster till efterkommandes hågkomst
och föresyn samt tillika öfverlåtit åt forskare i Sveriges
häfder en närmare bekantskap med män, hvilka på flera
särskilda banor varit sin samtids ledare, samt med värf,
dem de utfört. Öfver mången handling och afsigt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
