Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Tal på Vetenskapsakademiens högtidsdag 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAL PÂ VETENSKAPSAKADEMIENS HÖGTIDSDAG 1839. 107
utgifva och försälja almanackor. Det kanslikollegium, un-
der styrelse af grefve Arvid Horn, hvilket hade att yttra
sig öfver denna ansökan, afstyrkte bifall till den samma,
v hvarvid ibland andra och bättre skäl äfven af en och
annan ledamot anfördes det, att bokbindareembetet kunde
genom en sädan anstalt blifva lidande. Tjuguett år der-
efter (1747) framstäldes en dylik ansökning af den nya Ve-
tenskapsakademien, vann då kanslikollegii fÿrord och blef
af Kongi. Maj:t beviljad. Men nu var grefve Carl Gustaf
Tessin, hvilken ock samma år utnämndes till kanslipresident,
den i rådkammaren samt hos ständerna främst mäktige,
och hans nit för kunskapsodlingen utverkade åt akademien
det privilegium, som då grundläde och allt sedermera un-
der en omsorgsfull förvaltning upprätthållit hennes förmåga
till en vidsträcktare verksamhet.
Utom denna förmån samt några andra föga betydliga
har akademien icke åtnjutit något allmänt understöd, intill
dess rikets ständer vid 1829 års riksdag beviljade för in-
redning af hennes nuvarande hus ett anslag af 25,000 r:dr.
— Så länge akademiens handlingar kunde utan förlust ut-
gifvas, beredde henne försäljningen af dem någon, dock
ringa inkomst, hvilken måste ökas genom årliga samman-
skott af hennes ledamöter. Vidare tillföllo henne enskilda
välgörares gåfvor, för hvilka vetenskapernas befordran
fordotn ansågs vara ett värdigt föremål. En ädel ung man,
som döden i förtid skördade, hofintendenten grefve Fredrik
Sparre, friherre Höpkens svåger och äfven grefve Tessins
nära anförvandt, var den förste, hvilken genom testamente
tilläde Vetenskapsakademien ett penningekapital. Ùetta
föredöme bief ej utan efterföljd, ehuru den nog länge
dröjde. Det beskydd, som konung Gustaf III egnade ve-
tenskaperna och särskildt denna akademi, uppmuntrade för-
mögna medborgare till donationer åt henne samt deribland
till några ganska betydliga. Sålunda skänkte henne år
1773 direktören vid Ostindiska kompaniet och kommen-
dören af Kongi. Vasaorden Nils Sahlgren 50,000 d:r s:mt,
svarande efter nuvarande myntvärde mot 22,222 r:dr 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
