Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Tal på Vetenskapsakademiens högtidsdag 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
Vetenskapsakademien har alltid varit sorgfällig att ej
inblanda sig i de tillfälliga meningsstriderna om statens
styrelse. Men dennæ varsamhet kunde dock icke skydda
henne mot verkningarna af det allmänna split, hvilket
under en så kallad frihetstid söndrade det svenska folket.
De fleste och de ypperste bland hennes ledamöter tillhörde
det parti, som — ehvad till dess fördömelse må i flera
afseenden kunna rättvisligen sägas — likväl framför det
’ motsatta utmärkte sig genom kärlek och aktning for kun-
skaper samt prisvärdt nit att fortdrifva odlingen deraf.
Agget mot en större del af dessa ledamöter — deribland
äfven Linné — riktades tillika mot akademien. Men hon
hade ock, med oveldigt afseende endast på ådagalagda
snillegåfvor och insigter, tillegnat sig åtskilliga män af det
andra partiet, ibland hvilket, när detta blef segrande, hon
alltså egde försvarare. Dessa, och främst ibland dem riks-
rådet grefve Löwenhjelm, afvände de för akademien ho-
tande följderna af den bitterhet, som inom tvenne riksstånd
vid 1765 års riksdag yttrades emot henne, utan annan
uppenbarad anledning, än den löjliga att i almanackorna
sedan år 1762 helgdagarna icke mera såsom förut stodo
utmärkta med röda bokstäfver.
Snart derefter uppträdde ett enskildt samfund under
namn af Svenska patriotiska sällskapet till täflan med Ve-
tenskapsakademien i omsorgen att utsprida och äfven ge-
nom belöningar framkalla nyttiga kunskaper rörande den
allmänna och enskilda hushållningen. Om, såsom man på-
stått, denna täflan. var i början föranledd af någon ovilja
mot akademien, så fortfor denna dock icke länge och blef
ej heller för akademien menlig. Ett vänligt förhållande
emellan de båda samfunden inträdde snart och har allt
sedermera varit befästadt af ömsesidig aktning.
Utan vidrig afsigt mot Vetenskapsakademien hafva
äfven andra samfund blifvit tid efter annan stiftade, hvilka
öfvertagit vissa af hennes forna åligganden. Dessas mång-
fald kunde ännu för ett hundrade år sedan möjligen sam-
manhållas inom en enda sådan inrättning, som denna aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
