Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. l6l
Düker och De la Gardie hade, då Tessin råkade dem på
kongi, slottet vid en vanlig uppvaktning hos drottningen,
om aftonen den n December 1719 omtalat, att samma
eftermiddag under en konferens om fred äfven med Preus-
sen grefve Cronhjelm så oanständigt bemött ej allenast
dem utan äfven lord Carteret, att öfverläggningen blifvit
»genom idel reproche afbruten»; att engelske ambassa-
dören så väl som grefve Cronhjelm hade varit något be-
skänkt; samt att de, Düker och De la Gardie, önskade att
icke mera bevista någon eftermiddagskonferens. Drott-
ningen, härom underrättad, hade förmodligen låtit upp-
kalla Cronhjelm. När han. kallad eller sjelfmant, uppkom-
mit, och drottningen frågade af hvad orsak det ginge så
långsamt med den preussiska traktaten, hade grefve Düker
svarat, att det icke vore »hans eller grefve De la Gardies
skuld, utan grefve Cronhjelms, som allt brouillerade»,
hvilket äfven vållat, att konferensen denna eftermiddag
blifvit afbruten. Drottningen ville veta, huru det tillgått,
då Düker svarade, att Cronhjelm beskylt dem att vara
orsak till dröjsmålet samt att »man uteslutit dem,’ som ex
professo förstode hvad negociationer innehölle och krafde».
Grefve Cronhjelm nekade sig det hafva sagt, hvarvid
drottningens gemål, arfprinsen af Hessen, som äfven här-
vid var närvarande, infallit1, att »en ärlig karl står vid
sina ord», samt frågade, »huru grefven trodde sig kunna
stå till svars för uppskofvet». Grefve Cronhjelm gen-
mälde nu, att allt ’ gått för hastigt till väga, att han ville
å vederbörlig ort försvara sig, om Hennes Maj:t det be-
falde, samt att han icke undandroge sig att redogöra in-
för ständerna, men att han vore ingalunda förpligtad att
göra det inför Hans Kongi. Höghet. Han hade ock sagt,
står det i en not, »att han inför ständerna skulle stå med
upprätt ansigte, då andre skulle svettas, med mera».
Prinsen yttrade då, ätt »detta vore ett impertinent1 svar,
och att man icke så länge tvekat att vilja till ryssen af-
stå Lifland med Riga äfvensom Estland». Drottningen
1 Berättelsen börjar här att vara skrifven på tyska språket
Järia, Skrifter. II. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
