Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
grefve Cronhjelm genast hafva ärnat att »utgifva en för-
svarsskrift för sig emot drottningen, läggande H. M. till
last åtskilliga punkter, hvaruti regeringsformen1 af henne
vore öfverträdd». Ambassadören trodde likväl, att han
skulle »besinna sig innan att komma till en extremitet,
som skulle tyngst återfalla på honom sjelf, emedan han
hos alla menniskor vore hatad». Denna förmodan om
hans förhatlighet »hos alla menniskor» blef dock snart
vederlagd genom den likväl hofsamma klagan, hvarmed
han vände sig till ständerna, sedan de den 14 Januari
1720 sammankommit, och genom den seger, som han
vann.
Han ingaf nämligen till ständerna ett memorial, hvar-
uti »han gaf dem till känna, huruledes Hennes Kongi.
Maj:t hade den 12 nästföregående December låtit antyda
honom, att han tills vidare skulle afhålla sig från rådet
och kansliet, hvilket han också efterkommit; men som
han lefde uti den förhoppning, att Hennes Kongi. Maj:ts
mildhet och rättvisa icke skulle tillåta, att han så hos
främmande nationer som hos riksens ständer förfölle uti
ett omildt omdöme, så vore han föranlåten tjensthorsam-
ligen anhålla, det riksens ständer täcktes i anseende till
riksrådsembetets egenskaper göra sig om sakens beskaffen-
het närmare underrättade och vid samma tillfälle låta
honom förspörja deras ynnest och benägenhet»2. Detta
memorial, hvilket icke blifvit hos riksståndens plena före-
draget, upptogs till behandling af deras sekreta utskott,
inom hvilket det gaf anledning till brydsamma öfverlägg-
ningar, dem landtmarskalken grefve Arvid Horn, såsom
äfvenledes utskottets ordförande, med skicklighet ledde.
Till en början hvilade det någon tid, emedan landtmar-
skalken önskat, att »saken kunde remédieras», för hvilket
ändamål justitiekansleren Stjerncrona, som fått sig upp-
draget att tala med grefve Cronhjelm, frågade honom, »om
1 Den först antagna af den 21 Februari 1719.
2 Memorialets ordalydelse är här anförd efter sekreta utskottets
protokoll d. 26 Februari 1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
