Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
sekreta utskottet, den nu styrande makten. Det beviljades
honom, och han anförde då, att sedan, i enlighet med
sekreta utskottets yttrade önskan, konungen låtit försäkra
honom, att han skulle nu få tillträda de honom i nåder
anförtrodda embeten, sä förmodade han, att detta ofördröj-
ligen skulle ske. Men »emellertid kunde han icke undgå
gifva utskottet till känna, att man den föregående dagen
hade uti sittjandes råd inför Kongi. Maj:t berättat, att en
som hette Brenner, hvilken för sina missgerningar sutte
häktad på Smedjegården, skulle hafva antingen sagt eller
skrifvit om honom (Cronhjelm) sådana saker, som honom
rörde till lif, ära och gods». Han anhöll derför, att ut-
skottet ville begära till sig rådsprotokollet, »på det man
derutur måtte se och inhemta, huru och af hvem saken
angifven vore». Generalfälttygmästaren Hamilton torde
derom kunna vidare berätta. »Sedermera ville han sjelf
icke underlåta, om det skulle kosta honom allt hvad han
egde, ja, om han skulle gå och tigga för hvars mans dörr,
att söka, det en sådan sak icke må nedläggas, utan på
det skarpaste undersökas. » Landtmarskalken sade sig hafva
talat med Hans Maj:t, »som visade sig mycket nådig,
samt att han (konungen) väntat, att grefve Cronhjelm
kommit till sina embeten». »Som Brenner vore», til-
läde landtmarskalken, »en så utmärkt bof, borde hans
berättelse icke gravera någon ärlig man». Generalfälttyg-
mästaren Hamilton berättade omständligen hvad honom
i rådet blifvit sagdt. Sekreta utskottet beslöt nu att be-
gära så väl rådsprotokollet som Brenners bref, samt att
en deputation skulle framföra denna begäran till konungen,
som då sade sig vilja tala med landtmarskalken. Till
honom och de utskickade hade konungen lofvat att proto-
kollet skulle erhållas, samt emellertid lemnat dem ett se-
nare bref från Brenner, men fordrat att det måtte hållas
öfvermåttan tyst. Hvad detta bref innehållit, synes icke
sedermera i sekreta utskottets protokoll, blott att deruti
»förekomme åtskilliga hårda expressioner emot Hans Maj:t».
Då utskottets sammanträde förmiddagen måste af särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
