Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. 173
skull fick grefve Cronhjelm höra protokollet sig föreläsas,
äfvensom det meddelades j ustitiekansleren Stjerncrona,
hvilken förklarade sig icke mot grefven hafva nägon caus-
sam agendi. Men öfver Brenners uppgift, att han skulle
hafva blifvit utaf grefve Taube och öfverste Hjerta jemte
generallöjtnanten Silfverhjelm till sin falska angifvelse för-
ledd, fann kommissionen nödigt att infordra de tvenne
förstnämndes förklaringar. De förnekade denna uppgift,
hvars sannfärdighet Brenner dock enständigt bedyrade
och hvilken han aldrig kunde förmås att återkalla. Den
ihärdige grefve Cronhjelm hade till kommissionen inlemnat
ett memorial, hvaruti han framstält några frågor, som han
önskade att få upplysta. Han ville först få del af den
ransakning, som vid Brenners ankomst till Stockholm,
sedan han i Hamburg blifvit arresterad och hemförd,
kunde vara hållen; men härvid upplystes på kommissio-
nens vägnar af dess ordförande Ernst Creutz, att grefve
Taube förklarat, det han haft Brenner hos sig i Silfver-
hjelms närvaro och qvestionerat honom, men utan proto-
koll, hvilket ock Brenner tillstått. Vidare begärde grefve
Cronhjelm, att efterfrågas måtte, hvilka namn blifvit ut-
strukna i Brenners första bref till konungen, hvaruppå kom-
missionen svarade, att detta ej hörde till hufvudsaken,
utan till en särskild aktion, i fall grefve Cronhjelm ville
söka rekonvention af någon. Hela sekreta utskottet tilläde
härvid att, sådana brefven voro komna från Kongi. Maj:t,
sådana hade de blifvit aflémnade till kommissionen. Ytter-
mera hade grefve Cronhjelm fordrat, att grefve Taube
måtte uppgifva den minister, som han åberopat inför
Kongi. Maj:t i rådet. Men grefve Taube hade sagt: »Huru
viljen I att jag skall nämna honom? Det passerade emellan
fyra ögon, och nämner jag honom, så ger han mig de-
menti. »
Brenner bief slutligen utaf kommissionen i riksens
ständers namn den i Juni 1720 »dömd ifrån lif, ära och
gods, att halshuggas och sedan i galgbacken nedgrafvas».
Hans förnämsta i domen anförda brott voro hans flera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
