Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8o VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
ytterligare upplysningar, som må hända framtida forskare
kunna finna vid granskningen af ännu förborgade offent-
liga och enskilda handskrifter. I synnerhet vore sådana
upplysningar öfver konung Fredriks anmärkningsvärda
förhållande härutinnan behöfliga. Att han — efter att
hafva i vackra ord gifvit rådet till känna sitt uppsåt att
begynna sitt anträde till regeringen med mildhet, och
flera gånger upprepat, huru han eftergifvit grefve Cron-
hjelm hans förseelse mot sig såsom generalissimus — lik-
väl ansett nödigt att höra rådets tanke angående samma
äfven af drottningen förgätna förseelse; — att han, än-
skönt han förklarat sig vara öfvertygad om osannfärdig-
heten af Brenners alldeles obevisade angifvelse ej blott
mot grefve Cronhjelm utan äfven mot flera andra af
rikets förnämligaste män, likväl lagt sådan vigt derpå,
att, intill dess en undersökning derom föregått, den förra
redan bilagda saken skulle förblifva in statu quo, d. v. s.
åter kunna upptagas; — att, när flere bland rådets leda-
möter begärt att få se Brenners bref för att kunna öfver
denna mellankomna omständighet afgifva det yttrande,
hvilket han af dem äskat, han icke velat meddela dem
det samma; — att likväl, sedan tonen inom sekreta ut-
skottet visat sig vara grefve Cronhjelm gynsam, han
genast, då utskottet det fordrat, dit låtit aflemna detta
rådet undanhållna bref och äfven ett senare utaf Brenner
till honom skrifvet; — att uti det första brefvet flera an-
gifnas namn funnits utstrukna, men Cronhjelms lemnadt
qvar outplånadt, hvilket väl icke kunnat utan hans (kon-
ungens) vetskap ske; — allt detta, osammanhängande
och vacklande, tyckes också vid den lindrigaste uttyd-
ningen deraf vittna om åtminstone en viljans svaghet,
som skulle utvisa, antingen att hon varit undergifven en
henne öfvermäktig vilja, eller ock att han låtit sig in-
snärjas i ett nät af ränker, hvarutur han ej *egt kraft att
frigöra sig.
Denne konung har väl, såsom justitiekansleren Stjern-
crona berättat, sagt sig vara känd för sin ärlighet, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
