- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Andra delen /
204

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ofruktbarare föder hon dock en blomstrande ungdom,
Och ej något jag ljufvare vet än fäderneslandet[1]


I en senare tid voro de olympiska spelen Greklands
nationalmöten, Homers sånger, templen och gudastoderna
dess nationalgods. Den kultur, som derifrån utbredde sig,
alstrade åt menskligheten förädling, åt statsförbundet
frihet och ära. I dessa gemensamma skatter egde hvarje
ibland Hellas söner sin arfslott, den han efter sin
förmåga sträfvade att förkofra. Han såg utan afund den
persiske vällustingens yppiga njutningsmedel; asiaten, så
rik han var, förblef dock i sjelfva det grekiska språkets
uttryck af nationens höga tänkesätt en barbar.

Statshushållning och politisk räknekonst voro
obekanta för våra äldsta nordiska förfäder, med hvilkas
öfverdådiga anda man förgäfves söker att förlika vårt sluga,
vinstberäknande småsinne. Man må med någon
framgång bemöda sig att efterapa deras yttre råhet; men
den gycklande tillgjordhet, som förråder sig i dessa
bemödanden, vittnar att man icke är delaktig af deras
allvarliga mannakraft. Det inre väsendet af deras tid är
förgånget och nedstiger ej från Valhall att upplifva de
grofva former, hvilka, införda i vitterheten och i konster
egnade åt det sköna, endast kunna förvåna såsom
vidunderliga figurer i ett skuggspel. Icke bör man dock fördöma
såsom lek den hyllning, hvilken en liflig ungdomskänsla
gifver åt det stora framfarna; men icke heller anse för
annat än lek sådana götiska bragder, som utöfvas på
nutidens värdshus, och hvarifrån kämparne återvända till
handelsboken eller till revisionsanmärkningarna eller till
vågskålen eller till statistiska beräkningar af utsäde och
boskapsstock eller allmännast och helst till viraborden.
I begreppet om värden skiljer sig den nyare tiden så
långt ifrån den gamla, att deras lynnen aldrig kunna
sammanjemkas. Troligen förstodo ej de verkliga göter
att urskilja mergel ifrån vanlig lera, ty den kemiska

[1] Homäros Odysseja, öfversatt af M. Wallenberg, nionde sången, v.
27 och 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:11:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/2/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free