Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att förnedra ändamål till medel och deremot
upphöja medel till ändamål synes utgöra ett ibland
hufvuddragen i den nuvarande tidens lynne. Religionen hyllas
som en polisanstalt; vetenskap och konst, då man finner
sig icke kunna alldeles umbära dem, användas såsom
tjenstepigor till nödiga hushållssysslor, eller der de äro
synnerligen gynnade, upptagas i de förnämare husen för
att leka med barnen. Deremot, i stället att blott
underhållas såsom medel till menniskoförmågans högre
utveckling, sättes det fysiska lifvet till ändamål för denna
förmågas hela verksamhet. Emedan själen behöfver en
kroppslig hydda, anser man staten endast vara en ordnad
sammanställning af sådana, hvar på sin afmätta och
fredade tomt. Förvandlande alltså stat till stad, beräknar
man dess styrka efter antalet af bostäder samt dess
styrelses förtjenst efter dessas yttre tillstånd, efter vallarna
omkring dem, efter brandredskapen o. s. v. Men man
sörjer icke för invånarnes liflighet och kraft, obekymrad,
om de tvina bort under armod och olust eller förhärjas
af en smittande pest.
I öfverensstämmelse med det hela handlar äfven i
hvarje del den nyare mekaniska statskonsten.
Verkningsmedel, icke verkningskraft, söker den att utvidga.
Statsekonomerna dela sig i sekter, hvaraf den ena påstår, att
ett samladt kapital af redbart mynt, och den andra, att
ymniga förråd af naturalster utgöra en nations rikedom;
den ena följaktligen gifver företrädet åt den utrikes
handeln, som inbringar främmande penningar, och åt de
slöjder, som förädla råa ämnen till varor för denna handel;
den andra åter åt jordbruket och de näringar, hvilka
upphemta eller frambringa naturens omedelbara gåfvor. Men
dessa statskloke, tvistande om nationalrikedomens natur
och orsaker, undersöka ej orsaken, hvarför en nation må
sträfva att blifva rik på jordiska ting. De utreda icke
förhållandet emellan tillgång på sådana ting och den
oupphörliga utveckling af mensklighetens kraft, hvartill staten
i evighet sträfvar; undersöka icke, om ej vissa sätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
