Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanlig diskontränta på deruti nedlagda penningar —
korteligen af allt, som endast uppehåller eller stegrar
fäderneslandets moraliska pris. Värdet af mera yppiga
förfäders ideella qvarlåtenskap kan icke vägas eller mätas;
men den handgripliga vinsten af deras åker och äng
och skog och grufvor och verkstäder är beräknelig; och
intet annat fideikommiss än det, som med siffror i ett
arfskifte kan betecknas, anser man den besittande
generationen vara förpligtad att lemna oförskingradt och
förkofradt åt en kommande. Skulle väl vi svenskar, lefvande
i en upplyst tid, erkänna oss ega någon förbindelse att,
utöfver hvad staten nödtorftigast kräfver, uppoffra en
del af våra enskilda njutningsmedel för att underhålla
det svärmeri och den nationalstolthet, som ledde våra
högmodiga förfäder till så många dåraktiga statsutgifter?
Derför att de byggde kostsamma stenkyrkor, då de
kunnat nöja sig med brädtempel, och lönade ständiga
religionslärare, då de kunnat vara belåtna med bön- och
postill-läsare, hyrda för dagen, skola väl vi hålla oss
oberättigade att förvandla de förra till spanmålsbodar och
de senare till magasinsförvaltare med förknappade
inkomster? Derför att de inom fyra år erlade en skatt af
en million tunnor spanmåls värde för att dermed
återlösa ett fäste vid utloppet af Göta elf[1], skola väl vi vara
skyldiga att inom tjugu år utgöra en nära lika tung
gärd för att skänka våra efterkommande en kanal, som
förbinder denna elf med Östersjön och bildar genom
rikets bördigaste provinser en basis för den inre
näringsrörelsen och för våra försvarsanstalter? Derför att de
stiftade skolor, gymnasier och universitet, skola väl vi
icke blott låta dessa stiftelser bestå, försakande våra
arfsanspråk på förläningarna, utan äfven så utvidga och
förbättra dem, som vetenskapernas och folkmängdens
tillväxt det kräfver? — Nej, svara våra statshushållare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
