Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om allmänna undsättningsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ALLMÄNNA UNDSÄTTNINGSANSTALTER. 24I
lära borde konungens befallningshafvande blifva befriade
framför allt annat ifrån omsorgerna att anskaffa undsätt-
ningsspanmål åt länen, då dessa hotas med nöd och för-
störing efter en allmän missväxt, samt att utdela den
emellan de behöfvande. Jag vill nu icke inlåta mig i
ett fullständigt försvar för den delen af Sveriges styrelse-
författning, hvilken bestått orubbad och hittills äfven
oklandrad allt sedan våra häfder omtala något ord-
nadt samhällstillstånd, icke undersöka huruvida en repu-
blikansk princip för provinsernas styrelse vore förenlig
med den monarkiska för hela rikets. Men jag öfver-
lemnar åt dem, som inom landsorterna lärt sig känna
den svenska allmogens lynne, behof och önskningar, att
bedöma den ifrågavarande ibland flera nya läror, som
man lånat ifrån främmande stater för att försökas äfven
i Sverige. Till besvarande af dessa mer än teoretiskt visa
män i vårt land framställer jag följande frågor: Är det
möjligt, vore det nyttigt, skulle det öfverensstämma med
folkets tänkesätt och fordringar att låta alla allmänna
angelägenheter för en vidsträckt svensk provins och der-
ibland undsättningsanstalterna under ett nödår bero på
nödvändigt osammanhängande öfverläggningar och be-
slut af tjugu, trettio, fyrtio eller flera sockneförvaltningar,
hvaraf de yttersta vore kan hända lika många mil af-
skilda från hvarandra? Eller i fall man ville styra dessa
provinsens gemensamma angelägenheter ifrån en central-
förvaltning, sammansatt af män, som det allmänna för-
troendet ansåges hafva valt, vore det sannolikt, att mas-
san af socknarnas invånare skulle villigt erkänna en sådan
ny myndighet "hos sina små beherskare? Kunde man
väl vänta, att hvarje bofast man, som kallades till medlem
af en länsförsamling, hvilken nödvändigt borde vara per-
manent, skulle finnas beredvillig att försumma sin enskilda
hushållning för att långt ifrån sitt hemvist vårda pro-
vinsens? Kunde det icke hända, att skiljaktiga intressen,
afund, misstroende m. m. snart upplöste sådana för-
samlingar och söndrade sinnena inom hela orten? Vore
Järta, Skrifter. II. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
