Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om allmänna undsättningsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ALLMÄNNA UNDSÄTTNINGSANSTALTER. 243
gerna, att många lokala bestyr kunna bäst ombesörjas
af valda män ibland folket. Men exempel endast från
England eller konstitutionella trosartiklar ifrån Spanien
öfvertyga mig icke om möjligheten och nyttan att ställa
landsbygdernas invånare i Sverige under en utvidgad
municipalstyrelse, hvilken synes förutsätta jemte mycket
mera en annan natur än den nordiska. Jag har svårt
att föreställa mig, huru en svensk socken af flera qvadrat-
mils areal, hvaraf sjöar, berg och skogar intaga den större
delen, skulle kunna styras på samma sätt som en stad,
och ännu, mindre begriper jag, huru mellan trettio eller
fyrtio socknerepubliker, utgörande tillsammans en provins,
någon för dennas gemensamma lugn och välstånd nödig
förening skulle kunna vidmakthållas. För att få mina
tvifvelsmål härom undanröjda önskade jag, att någon
ville uppgöra en fullständig plån, huru en sådan provins
som Stora Köpparbergs län kunde efter en allmän miss-
växt räddas af municipalförvaltningar ifrån förödelse, så-
som den tvenne gånger inom fem år blifvit räddad af
en länsstyrelse, utgående ifrån den faderliga monarkiska
riksstyrelsen och verkställande dess afsigter1.
Jag antager nu, att hädanefter likasom hittills und-
sättningsanstalterna för en provins i nöd skola, med den
enhet i omtanke och verksamhet som de kräfva, styras
af konungens befallningshafvande. Fördelningen af hjel-
pen, först emellan nödstälda socknar och sedan emellan
de verkligt nödlidande inom dessa, bör då verkställas
efter grunder, som de för hvarje ort och tid allmänna,
förhållanden bestämma, och inga ögonblickliga ömhets-
känslor rubba planen för det helas frälsning. En lands-
ort, som hotas med hungersnöd, är att anse som en be-
1 Den skarpsinnige författaren till skriften Nytt ett och annat i an-
ledning affrågan om akademiska Jurisdiktionen har med förstånd och måtta
visat municipalförfattningens allmänna fördelar, men tillika utredt olik-
heten emellan dess elementer i stad och på land samt anmärkt att de,
som i senare tider velat utmärka all menighetsstyrelse med namn af
municipalstyrelse, »öfversett eller nekatj att någon åtskilnad i detta af-
seende emellan land och stad finnes», s. 190 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
