Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 257
Vidare bestrider anmärkaren mitt påstående att stati-
stiken såsom vetenskap är ny. Han åberopar emot mig
dels folkräkningen, omtalad i gamla testamentet (hvar-
före icke äfven i Livius?) och dels påfvarnes kännedom
af hvad »kristenheten både direkt och indirekt renderade
dem». Stridigheten oss emellan i detta fall beror på våra
begrepp först om vetenskap och sedan om statistik. Jag
anser icke för vetenskap några spridda kunskaper, som
ännu icke blifvit ordnade till system efter någon ledande
allmän åsigt, och ej för statistik hvarje tillfällig enkel räk-
ning öfver särskilda beståndsdelar af en stat. Denna veten-
skap, hvilken, såsom jag sagt, »använder sifferräkning till
menniskoförmågans storhet», utgick från den grundsatsen,
att alla ett menskligt samhälles, en stats storhetsförhållan-
den kunde med siffror beräknas, och denna grundsats
åter kunde icke blifva gällande, förr än man ansåg staten
för ett mekaniskt ting, för en maskin att betrygga be-
sittningen och förvärfvandet af materiel rikedom. Man
har påstått, att kemien är en ny vetenskap, och Fourcroi
säger, att »intet spår dertill finnes i äldre tider». Likväl
har menniskoslägtet redan vid början af all sagoålder för-
stått och öfvat vissa kemiska förrättningar, smält och
blandat metaller m. m. På samma sätt kan statistiken
vara ny, ehuru man äfven af ålder haft kunskap om vissa
ibland dess föremål. Med många ansedda historiska och
politiska författares omdömen öfverensstämmer mitt, att
denna vetenskap är ung — jag vore frestad att nyttja ett
mera bestämdt ord, om icke dess idkares anspråk oftast
vore helt andra än det glada, oskyldiga barnets, som upp-
ställer och räknar sina leksaker. Heeren säger om den
senare hälften af adertonde århundradet, att »då erhöllo,
på ett allt mera uteslutande sätt, staternas materiella
krafter ett värde för den praktiska statskonsten; qvadrat-
mil och folkmängd blefvo måttstocken för lycka och makt».1
Om de gamla grekernas statshushållning anmärker han, att
»också deras känsla sade dem, att man måste producera
1 Handbuch der Geschichte des Europeischen Staatensystems.
Jaria, Skrifter. II. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
