Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 263
greker och romare var fäderneslandet en idé, hvilken om-
fattade mycket mera än blotta fädernejorden. De beräk-
nade icke med döda siffror, utan kände i sina lefvande
bröst värdet af denna jord. De bestämde det ej genom
uppskattningar af säd och gräs, som hon under ett qvin-
qvennium bar, utan genom heliga minnen af allt det höga,
det sköna, det snillrika, det ädla, som hon i sekler burit.»
Detta exempel förklarar hvad jag förstår med en idé.
Anser man denna utesluta fäderneslandets nytta, så gifver
man derigenom till känna, att man skattar allt annat i
verlden än säd och gräs för onyttigt, Hvar och en må
döma härom efter sin smak. Jag begär endast fördrag-
samhet för min, då jag värderar bland mitt fäderneslands
nyttiga alster äfven sådana, som icke grott i mullen,
och som ej kunna mätas i parm eller vägas vid någon
hökaredisk.
Författaren omtalar ibland annat, huru »fransmännens
strid i våra dagar för idén af frihet och jemnlikhet sluta-
des, som bekant, med despotismen». Jag vill ej tvista
med honom om den benämning han sålunda, i likhet
med några parisiska och londonska dagbladsskrifvare,
gifvit åt Napoleons regering, hvilken, så vidt den endast
sträckte sig till Frankrike, ingalunda var en öfver all lag
upphöjd despots. Men hvad jag måste bestrida är det
namn af idé, som han tillagt de gröfsta begrepp om frihet
och jemnlikhet, dem man’ännu i verlden sökt realisera.
Det var just derför, att den franska revolutionens ledare,
bildade genom materialistiska teorier, förnekade alla ide-
ella föreställningar, som de trodde sig kunna omskapa sin
stat efter abstrakta begrepp. Deras råa frihet blef så-
lunda det glupska, blodgiriga vilddjurets, och deras jemn-
likhet denna ytans släthet, hvarpå konstförfarna stats-
snickare dagligen arbetade, först med sina klyfvande lag-
sågar och sedan med guillotinons hyfveljern. De franska
vapnens ära var den enda idé, i hvilken nationens forna
lif ännu bevarades. Ifrån den inre förödelsens styggelse
skyndade de ädelt sinnade till gränserna för att der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
