Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
belöning, om han faller för den sak han försvarar. Gustaf
Adolfs ädelmod anropades af deras böner och uppfor-
drades af deras lidande; han hörde dem med deltagande
och räknade för en pligt att hasta till deras beskydda
Vidare, om Gustaf Adolfs fall, säger herr Granberg:
»Frihetens väm^ de förtrycktes beskyddare, Sveriges stolt-
het, Germaniens störste hjelte, Gustaf Adolf är icke mer.»
Det är sant, att herr Granberg ganska riktigt upptager
bland de närmare skälen till Gustaf Adolfs beslut att i
Tyskland angripa den österrikiska makten äfven faran
för Sverige af denna makts tillväxt. »Österrikes växande
välde», anmärker han, »hotade äfven att utbreda sig öfver
Norden: redan hade Wismars eröfring öppnat för kejser-
liga härar en väg öfver Östersjön; redan utvecklades
dessa fruktansvärda planer, genom hvilkas framgång
äfven Sverige skulle förlora sin frihet eller tvingas att
förbyta sin regeringsform och erkänna en hatad lära.
Gustaf Adolf har att förekomma ett anfall eller att af-
bida det inom sina egna länder; han tvekar icke i sitt
val. Tyska kriget är beslutadt.» Men att Gustaf Adolf
egentligen för att försäkra sin dynasti på Sveriges tron
invecklade sig i ett krig, som kostade hans folk de största
uppoffringar och honom sjelf lifvet, det är en förmodan^
hvartill intet spår rojes i den skrift, som jag helst åbe-
ropat, emedan jag vill tro, att anmärkaren ej är obenä-
gen att den godkänna1.
Hvad hade Gustaf Adolf att befara för sin dynasti
just i den stund, då han beslöt att taga del i det tyska
kriget? Om han haft något sådant att befara, var hans
öfvergång till Tyskland under dåvarande omständigheter
ett rimligt säkerhetsmått? Utförde han kriget på ett sätt,
1 Sedan jag skrifvit detta, har jag i Allmänna Journalen n:r 6 för
innevarande år läst, att Sveriges störste konung stupade för protestantismen.
Var då protestantismen icke en idé? Eller kunde jag anses mena någon
annan? Äfven Allmänna Journalens utgifvare är således — hvem skulle
väl hafva anat det? — en af idéns apostlar, som man bör betrakta med
ett visst misstroende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
