Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 277
Sveriges ära. Men nu, när man så bitterligen qvi.der
öfver de nästan bottenlösa sår, som hans klubba skall
hafva slagit fäderneslandet, glömmer man hvad man då
ihågkom, nämligen att han icke såsom angripare, utan
angripen, lyftade emot trolösa grannar denna klubba,
samt att det ej berodde af honom att nedlägga henne.
Man glömmer, att han icke började något af de krig,
hvilkas följder man tillräknar honom allena. Man glöm-
mer, att det likväl var hans vidunderliga kraft som räddade
det gamla Sverige, på en gång anfallet af tre mäktiga
fiender, samt att hans död afbröt ett fredsslut, som hade
kunnat bereda fäderneslandet ersättning för sina förluster,
och om hvilket man åtminstone må säga, att det ofelbart
hade blifvit förmånligare än det sedermera blef genom
deras förhållande, som nu tillvälläde sig rikets styrelse.
Men för att icke anses vara den förste och den
ende, som i närvarande tid fördömer denna frihetshyck-
lande faktion, vill jag anföra hvåd en svensk författare*
1
derom yttrat sig i Strödda anmärkningar vid boken Tessin
och Tessiniana, tryckta år 1820. »Det så kallade frihets,
tidehvarfvet», säger han, »räknadt som man vet ifrån
ögonblicket af Carl XII:s död, öfverhöljde vid sin första
anläggning de dittills ofta olyckliga, ofta segrande, alltid
ärorika svenska vapnen med oförståndets, feghetens och
obeslutsamhetens nesa. Sveriges stridsmän, nyss fruk-
tade i lycka och motgång, behöfde icke jagas af en
bestört och förvånad fiende ur alla de vunna fördelarna;
de flydde på svaga eller illviljande befälhafvares befallning
för en fiende, som vid hvarje framsteg allt mindre kunde
upplösa gåtan af en allmän svensk feghet. Sveriges
krigare drogo sig brådstört inom och ifrån den riks-
1 Denne författare har ej namngifvit sig, men efter allmän gissning
är han en man, till hvilken fäderneslandet har i flera afseenden de största
förbindelser. — Jag hänvisar för öfrigt dem, som finna någon öfverdrift
i mitt anmärkta yttrande, till Fants Föreläsningar öfver svenska, historien,
Lagerbrings Sammandrag deraf, eller Stövers Öfversigt af svenska historien
under den sista frihetstiden, tryckt 1822 uti Ecksteinska boktryckeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
