Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 3OI
Detta sista utfallet fordrar en liten särskild förklaring.
Icke i* afhandlingen om statistik, utan i recensionen af
doktor Wallins vitterhetsförsök omtalade jag en »fiende,
som med stora steg framgår att härja nationens kultur
och ära». Denne fiende nämnde jag äfven med ett par
ord, som den ärlige anmärkaren utelemnat. Emellan
fiende och som står tydligen att läsa: -»det tidslynne* ; och
för att utmärka dess riktning tilläde jag, att det vore »lika
afvogt mot all vitterhet och all skön konst, gammal eller
ny, klassisk eller romantisk». Endast genom att undan-
dölja de bestämmande orden kunde anmärkaren påbörda
mig, att jag ansåge för fanor af en fiende mot nationens
kultur och ära dessa, för klassicitet och romantik lika
menlösa, statistiska länstabeller, som Kongi. Maj:t efter
riksens ständers begäran befalt landshöfdingarne att upp-
rätta. Öfver denna märkvärdiga vrängning yttrar jag
mig icke vidare, glad att i de två ofvan anförda orden
hafva, såsom Sveriges lag fordrar, två ojäfaktiga vittnen
för min oskuld till det majestätsbrott, som anmärkaren
velat smyga på mig. Det tidslynne^ som jag ansett fiendt-
ligt emot nationens ädlare bildning, har jag dock icke
kallat monster värre än Kretas. Dess vänner ma så-
ledes tillrkkna anmärkaren allena den erinran han väckt
om ett kretensiskt vidunder, benämndt Minotaurus, som i
fabeln afbildas med tjurhufvud på menniskropp. Skulle
ett sådant monster af glupsk och ilsken dumhet ännu
lefva upp i verlden, så torde väl också någon ungdoms-
stark Theseus åter våga sig in, med skönhetens och de
milda känslornas ledtråd, i den labyrint, der det slukade
sina offer, nedergöra det och sålunda förnya det ädla
värf, som befriade athenienserna från gärden, åt den för-
färliga menniskotjuren, af sitt uppväxande slägte1.
1 Man torde ur fabeln ijiågkomma, att Athen måste sända en årlig
tribut af ynglingar och flickor till Kreta; att dessa inkastades i labyrinten
till rof åt Minotaurus ; men att en ibland dessa ynglingar, Theseus, dräpte
monstret, sedan den sköna Ariadne lemnat honom en ledtråd, som för-
säkrade hans utgång ur labyrinten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
