Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 3O3
Långt förr än Stockholms publik inbjöds uti riddar-
husets kansli att der få se och beskåda tabeller, som
utvisade huru många hemman i Nerike erlade i skatter
och onera mera än hela värdet af deras produktion, hade
jag både i enskilda och officiella skrifter yttrat min öfver-
tygelse om osäkerheten af de statistiska sifferbevisen. I
en liten afhandling Om spanmalspris och spanmålshandeln,
som jag år 1815 författade och nyligen låtit trycka1, sade
jag mig »icke hafva synnerligt förtroende till den så kallade
politiska räknekonsten, hvilken snarare borde kallas arit-
metisk politik-i». Till några ledamöter af konungens stats-
råd aflemnade jag i April månad år 1816 en skrift, hvar-
uti jag yrkade såsom en vigtig statsangelägenhet, att en
årlig summa, den jag föreslog till 10,000 rdr, måtte på
nionde hufvudtiteln anordnas för att befordra utgifningen
af lärda verk och i allmänhet att uppmuntra litteraturen.
I denna skrift yttrade jag de samma åsigter, som jag nu i
Odalmannen framstält. För att bevisa det må jag der-
utur blott anföra följande ställen: »Ibland nya så kallade
vetenskaper, som det adertonde århundradets lynne
skapat, är den i våra dagar högt gällande statistiken.
Man afmäter och beskrifver landsträckor, undersöker berg-
arter och jordlager, räknar menniskor och boskap, upp-
skattar alster och tillverkningar och upprättar öfver allt
detta och mycket mera tabeller, som bringa landskaps
och rikens tillstånd till åskådlighet för hvarje kontoristöga.
På lika sätt sammanfattar man historien i ränder, så att
staters särskilda styrka i olika tidehvarf må kunna med
cirkel mätas. Men när man läser, huru det smalrandiga
Greklands härar besegrade det bredrandiga Persien, eller
när man blott genomreser Sveriges landsorter, finner man
1 Ehuru jag icke utsatt mitt namn på denna skrift, vill jag nu an-
gifva mig såsom dess författare, emedan jag äfven uti den yttrat idéer,
som torde finnas värdiga att förkättras, när man vet att de äro mina.
Att den blifvit berömd uti en recension i Stockholmsposten, tillräknar
jag endast anonymiteten, en yttre förtjenst, som jag gerna uppoffrar för
att icke betaga vissa publicister ett nytt tillfälle att angripa mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
