Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 331
anledning till den misstanke, att anmärkaren icke rätt
nyligen läst sin Aristoteles, då han ville göra honom till
en ekonomisk materialist och till en skyddspatron för
statistiken. Roms filosofer, hvilka han äfven tilldelar samma
ära, förtj’ena den icke mera än deras grekiska föregångare.
Ciceros ofta upprepade grundsats, att intet är nyttigt, som
ej är ädelt, samt att det ädla utgör det högsta goda och
följaktligen alltid är nyttigt ’, lärer icke kunna förenas
med den statsekonomiska teori, efter hvilken bränvins-
brännaren är en produktiv, men regenten en oproduktiv
arbetare; och då det ädlas nytta icke kan i statistiska
tabeller åskådliggöras, följer äfven af berörda grundsats,
att en statslära, byggd på den samma, icke öppnar något
särskildt rum åt statistiken.
Här är icke stället för en utredning af de gamla och
de nya politiska begreppens skiljaktighet. Jag åtager mig
ej att ovilkorligen försvara det samhällstillstånd, hvarifrån
de förra utgingo. Men jag tror, att äfven till de nyare
statsinrättningarna, ehuru lyckligen grundade på de ar-
betande klassernas frihet, kunna användas med nödig in-
skränkning idéer, hvilka till en del ledde sitt ursprung
från dessa klassers träldom. Jag tänker ingalunda, såsom
. Aristoteles, att handtverkaren saknar de dygder, som
fordras för att vara medborgare; men jag tror med honom,
att det finnes för samhället något vigtigare än varutill-
verkning och inom samhället något värde, fastän ej be-
räkneligt, som öfverstiger de årligen tillverkade varornas.
Det har behagat anmärkaren att tillägga min afhandling
om statistiken den förtjensten att vara rolig och i en liflig
1 »Nihil utile, qvod non idem honestum.»–––>Qvidq4d honestum,
id utile. Qvare error hominum non proborum, cum aliqvid, qvod utile
visum est, arripuit, id continuo secernit ab honesto. Hine sicæ, hinc
venena, hinc falsa testamenta nascuntur; hinc furta, peculatus, expila-
tiones direptionesqve sociorum et civium; hinc opum nimiarum potentiæ
non ferendæ; postremo cliatn in liberis civtiatibus regnandi cxistunt cupidi-
tates, qvibus nihil nec tetrius nec feedius e.xcogitari potest.» De officiis Lib.
HI cap. 7 et 8. Den moraliska fullkomlighet, som Cicero kallar honestas,
torde närmast kunna på svenska betecknas med ordet ädelhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
