- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Andra delen /
366

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

366 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
kan hända aldrig hört talas om den anonyme »prinsen
från Tonkin», som år 1575 stiftade sig, medelst formligt
samhällskontrakt, en konstitutionel monarki i Kokin-
kina, hvilken, ehuru filosofiskt grundad, likväl olyckligt-
vis icke länge egde bestånd. Den der »liberalen på
1300-talet», som då fick lefva i ro, men i våra dagar
skulle hafva blifvit »stekt vid en ny autodafé», biskop
Nicolaus Oresmius, hade Hume antigen rent af glömt,
hvilket kunde vara förlåtligt, eller också tänkte kanske
han, som hade ett skeptiskt lynne, att något enskildt nit
för oförfalskadt och fullvigtigt mynt kunnat blanda sig i
det allmänna nit för folkets rätt, som den »frisinnige
prelaten» yttrade — i fråga om regenters makt att för-
ändra myntfoten. Men hvad Hume helt visst kände var,
att konung Carl, kallad af smickret den vise, som haft
denne liberale biskop till lärare, afskaffade national-
församlingarna i Frankrike, införde bruket af lits de
justice, utskref skatter utan folkets samtycke samt stiftade
egenmäktigt lagar, äfven konstitutionella. Hans förord-
ning af 1374, hvaruti han under åberopande af bibeln
och Ovidii Ars amandi bestämde myndighetsåldern för
Frankrikes konungar till fjorton år, vittnar om de be-
grepp, som då voro rådande. Deruti säges ibland annat,
att »den försyn, som vakar öfver riksens styrelse, ingöte
vanligen ljus och ett tidigt förstånd uti deras sj’älar, som
skola styra andra menniskor»*
1. Jag vet ej’, om biskop
Nicolaus Oresmius var i lifvet, när denna lag stiftades;
men i sådant fall hade han väl till utbredandet af sina
frihetsbegrepp då haft en större anledning än den af
någon myntförändring2. Vare det dock långt ifrån mig,
nerhet der väggarna hafva, för annat gyllene prål, icke många rutor
tomma åt gyllene fraser.
1 Histoire de France par Villaret samt Observations sur thistoire de
France par Mably.
2 Satsen att de, som födas att styra andra menniskor, undfå ifrån
försynen ett särskildt ljus och ett tidigare förstånd, är väl icke liberal,
när man lämpar den till regenter; men om man använder den till födda
lagstiftare, torde den icke vara så förkastlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/2/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free