Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 373
den makt, som det engelska parlamentet i detta och
andra afseenden ansåg vara sig delegerad af hvarje under
det britiska väldet lefvande menniska. Koloniernas an-
språk funnos derför vara stridand-e mot fördragen, söndra
den britiska statens enhet och kränka parlamentets
konstitutionella höghet. Burke deremot föresåg, hvarthän
denna stela statsjuridik skulle leda, och i ett tal, hållet
uti underhuset den 22 Mars 1775, föreslog han, att en
förlikning med kolonierna i Norra Amerika måtte sökas.
Han gjorde huset uppmärksamt på skilnaden emellan
de första små samfunden af engelska undersåtar, som
bosatt sig under öfverenskomna vilkor i den nya verlds-
delen, och de nuvarande folkrika och förmögna provin-
serna, hvilka utbildat sig till en egen organisk beståndsdel
af det britiska statsförbundet. Han anmärkte, att dessa pro-
vinsers invånare voro födda till engelska begrepp om
frihet. »Kolonisterna», sade han, »utflyttade från er, då
denna del af ert nationallynne var mest framstående, och
de antogo sin riktning i samma stund, då de afreste från
ert land. De äro derför tillgifna friheten, men en frihet
efter engelska idéer och på engelska grunder. Abstrakt
frihet, likasom alla andra tomma abstraktioner, finnes ej.
Friheten innebor något fattligt föremål, och hvarje nation
har förestält sig någon framför allt annat älskad sak,
som skulle blifva det utmärkta tecknet till dess sällhet.
Det hände, såsom I veten, att den stora striden om frihet
i detta land ifrån de äldsta tider tillbaka vände , sig för-
nämligast till frågan om beskattningsrätten. I de gamla
republikerna utgjorde rättigheten att välja statens sty-
rande män eller jemvigten emellan särskilda samhälls-
klasser de hufvudsakliga punkter, omkring hvilka stri-
derna hvälfde. Frågan om penningar rörde dem icke så
omedelbarligen; men i England förhåller det sig annor-
lunda.» Vidare anförde Burke: »Ett folks allmänna lynne
och belägenhet måste« bestämma hvad art >af regering
passar för det samma. Ingenting annat kan och bör af-
göra denna frågan Sedan han derefter visat, att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
