Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
Kunna nu sådana grundsatser, som jag här endast
utur Burkes äldre tal och skrifter anfört, förenas med
den vanliga läran om statens bildande medelst fördrag?
Denna lära förutsätter, att statsmaskiner efter mekaniska
beräkningar skola förfärdigas^ hvilken förutsättning leder
till den i våra dagar så allmänt yrkade konstitutionella
enformigheten. Burke deremot ansåg hvarje folk oupp-
hörligen utveckla sin statsform ur ett inre lif, bestämdt
af dess naturförhållanden, dess öden, dess seder, dess
lynne — af allt detta, som bildar dess odling. Han var
en whig, men en ädel, snillrik och konseqvent whig.
Lika litet som han erkände regenters rätt till passiv
lydnad för sina nycker, erkände han teoristers anspråk
derpå för sina abstrakta rättsbud. Han vördade en folk-
makt, men icke denna ständigt skiftande, som yttrar sig
i dagens prat. Han handlade såsom representant för det
förnuftiga, som folket borde vilja, icke för det dåraktiga,
som hoparna någon stund ville.
Jag har uppehållit mig vid några namnkunniga engels-
mäns idéer om stat, emedan, såsom jag förut anmärkt,
läran om statsfördraget var ursprungligen en engelsk
egenhet. Hon ingick väl också i de tyska filosofernas,
Puffendorfs, Wolffs med fleres uppställningar af natur-
rätten, men intill franska revolutionens utbrott egde hon
utom England intet lif. I Tyskland förblef hon en lik-
giltig lexa, hvilken man läste i skolan för att glömma i
verlden.
Länge var hon, ehuru icke okänd, dock ringa aktad
i Frankrike. Ibland statsfilosofer, som skola hafva ut-
vecklat henne, nämner anmärkaren Montesquieu, åt hvil-
ken han gifver en plats emellan Locke och Rousseau.
Nog har jag redan för många år sedan studerat det
odödliga verket De Tesprit des lois; men kan man derutur
bevisa mig, att Montesquieu förestälde sig stat såsom
en på något fördrag endast grundad rättsanstalt, så måste
jag bekänna, att jag alldeles missförstått honom. Ifrån
en Skaparens lag för menniskonaturen härleder han de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
