Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39Ö UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
republikanism under alla möjliga former af statskrafternas
fördelning, det allmänna tänkesättets enda fyllestgörande
kontroll, eforat, jury constitutionnaire> flera regenters för-
bund att upprätthålla det normala rättstillståndet — allt
yrkas och allt bestrides intill solens nedgång, då ett slag-
regn upplöser kongressen och dess ledamöter med oför-
rättadt, det vill i sådana fall säga med välförrättadt,
ärende återgå, de yngre till sina skrifbord inom nod-
statema\ de äldre till den eviga freden i sina grafvar. —
Men detta är ju att föra statsrätten likasom förut stati-
stiken »publiken till ett spektakel?» Må vara. Men hvems
är felet? Mitt eller deras, som föreställa sig att vilda
menniskor i ett så kalladt naturtillstånd kunnat enstämmigt
öfverenskomma om det, hvarom filosofer och publicister
i upplysta tidehvarf kifvat uti tusende sinom tusende
först folianter, derefter qvarter, vidare oktaver och pam-
fletter, samt slutligen lösa blad, föreställande äfven till
formen ett naturtillstånd, i hvilket de fria viljorna ännu
icke kände något yttre band och de råa kämpande
krafterna ännu icke sammanhöllos af någon förenande
häftning?
Den allmänna vilja^ hvarifrån man vill härleda all
statsrätt, betyder hos den ene teoristen något helt annat
än hos den andre. Realisterna göra henne till en kemisk
fällning ur jäsningen af alla enskilda viljor, till något,
hvaruti med afdrag af individuella egensinnigheter, dessa
verkligen sammanstämma. Men detta begrepp, så vidt det
skall praktiskt utvecklas, innebär en orimlighet. Det
förutsätter en sammanstämmelse, som icke står att förena
med det enskilda viljandets fordrade frihet. Fries an-
märker också ganska riktigt, att stat blifvit nödvändig
just derför, att enskilda viljor derförutan icke kunnat
bringas till öfverensstämmelse, samt att all frivillig för-
ening till en stats inrättande varit omöjlig. Idealisterna
åter föreställa sig under den förvillande benämningen af
1 Så kallas af många tyska filosofer de existerande staterna i
verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
