Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
af henne. Må likväl fördomsfria läsare ej brådska att
fördöma mig. Dé skola snart finna, att också jag letar
efter en grund för det konstitutionella systemet; men efter
en säkrare, med menniskonaturen enligare grund än den
i teorierna allmännast nedlagda. Denna min afsigt är väl
icke klandervärd. Att en enda menniska, såsom af Gud
omedelbarligen befullmäktigad, eller att flera menniskor^
såsom ett suveränt folks ombud, skola hållas för ofel-
bara förkunnare af det absolut rätta, anser jag för lika
falska och lika skadliga läror. På förutsättningen af en
allmän folkvilja och af dess rättmätiga allmakt beror den
teori, som jag bestrider. Tydligast och konseqventast
är den framstäld af Rousseau i hans Contrat social. Han
gör väl skilnad emellan la volonté de tous och la volonté
générale; men hans förklaring deröfver och ännu mera
den faktiska myndighet, som han tillerkänner den all-
männa viljan, bevisa, att han icke anser henne för blott
en idé. Han vill att hela det suveräna folket skall på
bestämda tider församla sig för att vaka öfver beståndet
af samhällsfördraget. Han fordrar, att vid hvarje sådan
sammankomst tvenne frågor skola framställas; den första:
»om det behagar folket (le souverain) att bibehålla sitt
nuvarande regeringssätb; den andra: »om det behagar
folket att bibehålla vid styrelsen den eller dem, åt hvilka
den samma nu är uppdragen». Han tillägger: »Jag förut-
sätter här hvad jag tror mig hafva bevisat, nämligen att
det icke finnes i staten någon grundlag, som ej kan åter-
kallas, icke en gång sjelfva samhällsfördraget; ty om alla
medborgare församlade sig för att med gemensamt sam-
tycke upplösa detta fördrag, kan ingen tvifla, att det ju
vore ganska lagligen upplöst.» Då nu Rousseau är en
ibland de lärare i statsrätten, till hvilka anmärkaren hän-
visat mig och dem han följaktligen sjelf bör känna, och
då denne lärares Contrat social gäller såsom en codex för
den falska liberalismen, så har det förekommit mig nog
oväntadt, att anmärkaren förklarat för en »förvillelse, en
förvänd tillämpning» mitt inkast mot läran om stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
