Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK 1828. 431
de fordra af sina tjenare. Men han har ock under ett
tidigt umgänge med menniskor, som talat och verkat i
samhället, lärt att skilja pladdrets prål från det oförgäng-
liga värdet af ett ädelt sinnelag, uttryckande sig spar-
’ samt i ord, men rikligeh i handlingar. Icke. så lätt som
den yngling, hvilken sluppit ut i verlden ur ett skolkloster
eller en skolkasern, låter han sig bedragas af de gyck-
lare än med religion, än med frihet och upplysning, hvilka
hvar och en efter sina afsigters vrånghet söka att till
endera af motsatta fanatismer hänrycka det unga hjertats
varma känsla för mensklighetens högsta angelägenheter.
För alla svenska medborgare är den religionsunder-
visning likartad, som föregår den heliga akt, hvarigenom
deras kristendomsförbund’ bekräftas. Kyrkans stadgar
äro icke de enda, hvilka fordra hos folket i allmänhet
den bildning, som är nödig för att blifva admitterad till
Herrens nattvard. Äfven den civila lagen gör denna
bildning till ett vilkor för utöfningen af de flesta person-
liga rättigheter. Icke ur lärdomsskolan, utan ur fäderne-
huset går ynglingen till de förhör, under hvilka hans
värdighet till en närmare gemenskap med den kristna
församlingen och till förtroende ibland folket skall pröfvas.
Ät folkets religionslärare äro ock dessa förhör anförtrodda.
Sålunda stå hos oss folkbildning och lärd bildning i
en innerlig förening. Den senare är lika tillgänglig för
torparens son som för grefvens, för roteknektens som
för fältmarskalkens. Föräldrar hafva att bestämma, om
och när deras söner må förbyta den husliga uppfost-
ringen i den offentliga. Likaledes är utgången ur de
allmänna skolorna fri, när helst en der intagen yngling
ej längre har hug eller läglighet att begagna sig af en
förmån, som staten erbjuder åt alla, men påtrugar ingen.
’ Har han åter hunnit till det mål, vid hvilket inträde i
statens eller kyrkans tjenst efter föregångna pröfningar
af hans duglighet dertill ’ står honom öppet, så går han
att ver]<a i ett samhälle, hvarifrån skolan ej afsöndrat
honom. Hon har icke gjort hans hjerta kallt för föräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
