Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 437
Ä den ena sidan voro vetenskaperna den tiden samman-
knutna; de hade då ännu icke utgrenat sig till en mång-
fald, som intet enda hufvud kan fatta eller bevara. Å
den andra sidan voro då fordringarna på grundlig allmän
lärdom hos dem, åt hvilka vården af hela samhällets
högre angelägenheter skulle anförtros, större än de nu-
varande, bestämda af den nyare tidens lynne och af de
begrepp om statens väsende, som det alstrat. En embets-
man, som skulle anses vara sitt kall vuxen, måste då
ega kunskaper af samma art, om icke till lika mått, som
professorers. Nu deremof skattas sådan allmän lärdom
hos embetsmän ringa, emedan staten ej mera betraktas
såsom ett organiskt helt, hvars delar för att harmoniskt
samverka måste genomträngas af en gemensam inre
lifskraft, utan såsom en mekanisk hopfogning af stycken,
dem en yttre nödvändighets kraft skall drifva, hvart och
ett till sin bestämda rörelse inom sin egen särskilda
krets. Efter denna nyare politiska åsigt hafva ock uni-
versiteten blifvit ansedda för verkstäder, der hjul och
kuggar och annan redskap åt statsmaskinen i bestälda
olika dimensioner skulle förfärdigas. Genom en mängd
prof har man velat försäkra sig om tillverkningens bruk-
barhet. Får detta system ytterligare utveckla sig, så skola
slutligen vetenskaperna blifva för embetsmannabildningen
det samma, som den fria konsten är för handtverkens
fabrikater. Något i en vek massa inpressadt veten-
skapligt formprål, belagt med bladguld, skall då blänka
på ytan af statsverktygen; men staten skall sakna or-
ganer, i hvilka lefver en genom lärdomsöfningar upp-
väckt och stärkt själskraft, som förmår sammanhålla det
hela och befrämja dess allsidiga växt. Hos en Axel
Oxenstjerna och en Johan Skytte var denna kraft ut-
vecklad genom annorlunda beskaffade studier än de nu
erforderliga till en embetsexamen. Det svenska universi-
tet, till hvars nya, utvidgade organisation dessa stats-
män uppgjorde det af en Gustaf II Adolf pröfvade och
bekräftade förslaget, var visserligen icke ärnadt att blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
