Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
snart få undergå de påbudna förhören. När dessa vid
terminernas slut anstäldes, måste flere examineras på en
gång, hvaraf hände, att hvar och en af de examinerande
professorerna hade blott några minuter att gifva åt hvarje
examinandus, under hvilka minuter frågor och svar äfven
skulle till kontrollens föreskrifna fullständighet af sekre-
teraren upptecknas. Consistorium academicum, som
skulle döma öfver den förelupna examen, måste således
mera rätta sig efter egen öfvertygelse och närmare privat
kunskap om de examinerades framsteg än efter de publice
gifna svaren. De examinerades kunskaper voro ock till
det mesta styckverk, en följd af läroämnenas mängd och
den korta tid, som kunde under brådskan med studierna
tilldelas åt hvartdera. Dessa förhållanden bemärktes vid
1766 års riksdag af riksens ständer, bland hvilka då blef
rådande ett parti, som gerna fördömde det dittills makt-
egandes anstalter. I en skrifvelse till Kongi. Maj:t af
den 29 November ’ 1766 om »Orsakerna till våra goda
lagars elaka verkställighet» förklarade dessa ständer ibland
mycket annat, att de akademiska vittnesbörd, som i
Kongi, förordningen af den 10 Mars 1749 voro före-
skrifna, funnits icke hafva varit af den påsyftade nytta
och säkerhet, hvarför riksens ständer beslutit, att pröf-
ningen af alla dem, som sökte inträde i hofrätter och
kollegier, skulle till dessa verk öfverflyttas; dock öfver-
lemnade riksens ständer till Kongi.. Maj:t att förordna,
huru i enlighet med denna förändring borde med be-
tygen från akademierna förhållas. Samma skrifvelse var
grundad på ett betänkande af riksens ständers så kallade
stora deputation, hvilket innehöll bittra och i deras all-
mänlighet visserligen orättvisa klagomål öfver den i
embetsverken inkomna ungdomens ovitterhet och van-
kunskap, samt ännu orättvisare beskyllningar, vända mot
de offentliga läroverken. I följd häraf bief en under-
sökning om förhållandet vid Upsala akademi anstäld af
dess höge kansler, dåvarande kronprinsen, sedermera
konung Gustaf III. Det häraf föranledda betänkande om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
