Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 469
i öfverensstämmelse dermed, att kostnaderna att under-
hålla kyrkoväsendet ej kunna falla staten till last, utan
måste bestridas af de enskilde, som till den ena eller
andra trosläran sig bekänna. En annan statsfilosof, Fries,
afgör, att offentliga bildningsanstalter kunna rättfärdigas,
intill dess ett folk derigenom blifvit uppbragt ur sin
första råhet till en fortgående odling, men att sedermera
måste alla offentliga uppfostringsverk, akademier, äfven
kyrkor, upphöra att vara statens och endast såsom under
dess uppsigt stående privatföretag fortfara.
Dessa få ibland många likartade satser, som en nyare
tids mest konseqventa tänkare framstält, visa, hvarthän
vid bestämmandet af statens åliggande att bilda sam-
hällets medlemmar genom religionsanstalter och offent-
liga uppfostringsverk man måste komma, när man be-
traktar staten blott såsom en mekanisk sammanfogning
af mensklighetsstycken. Ehuru denna åsigt af statens
väsende icke är min, vill jag ej nu utreda mina tvifvels-
mål om dess enlighet med den bestämmelse, som men-
niskoslägtet fått sig föresatt af det enda absoluta förnuft,
jag erkänner; af detta, som skapade ej en drömverld af
tomma begrepp, utan en yerld af bildningar, hvilka lefva,
röras och hafva sin varelse. Jag önskar endast, att de,
som vilja till enformiga mekanismer förvandla dessa
menniskosamfund, kallade stater, hvilka fordom ansågos
för organismer, hvar och en med sitt egna lif och sina
deraf bestämda former, må betänka, hvart deras sträfvande
leder. Endast derför har jag ansett nödigt att framlägga
några resultat af beprisade nyare statslärares förstånds-
spekulationer, öfverlemnande till hvars och ens val att
antaga eller förkasta dem. Med rättighet ätt begagna
mig af samma allmänna frihet väljer jag det senare.
Jag bekänner mig uppenbarligen till den gamla läran,
att hvarje stat är en egen organisk varelse, eller, för
att nyttja ett mera filosofiskt uttryck, är ett mål för sig,
7^ och icke blott ett medel för dess medlemmars
jaghet; att dess bestämmelse är att utbilda sin organiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
