Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 485
har att tro på kyrkans dogmer; samt att således den prote-
stantiska religionen åsyftar folkupplysning, då den katolska
anses hafva behof af obskurantism. Man har vidare
icke, betänkt, att det svenska presterskapet, införlifvadt
i staten, underordnadt dess regering och på mångfaldiga
sätt förbundet med alla samhällsklasser, är motsatsen af
det franska presterskapet, som utgör åtminstone efter
de jesuitiska åsigterna en korporation utom staten, under-
gifven påfven allena såsom den katolska kyrkans öfver-
hufvud, och som genom celibatet och andra medel är
ifrån det borgerliga samhället afsöndradt. Emellertid,
på samma sätt som sommardrägterna i Paris oftast blifva
vinterdrägter i Stockholm, göras de parisiska begreppen
om religion och prester till passande begrepp om Sve-
riges religion och presterskap; och till samma fördömelse
anses den skyldig, hvilken vill, för att bevara det svenska
folkets utmärkta själsodling, bibehålla det bepröfvade
högsta medlet dertill, en verksam religionsundervisning
af lutherska prester, som den, hvilken, för att bevara de
franska menigheternas råhet och okunnighet, vill bibe-
hålla det likaledes bepröfvade medlet dertill, ett katolskt
presterskaps omsorg att hålla folket i mörker. Man anser
det vara klart, att, då till båda ändamålen prester skola
verka, måste ock ändamålen vara de samma.
Om mekaniskt ordnade folkskolor, underhållna af
staten, skulle och kunde i Sverige allmänligen införas
såsom sjelfständiga anstalter, oberoende af den prester-
liga religionsundervisningen, i hvilket annat stånds be-
sittning än presterskapets skulle då folkbildningen all-
männast blifva förflyttad, när systemet hunnit fyllest ut-
vecklas? Efter min gissning i militärståndets. Skol-
mästarebeställningarna kunde till besparing för stats-
kassan användas såsom medel att gifva någon försörjning
åt skickliga underofficerare, hvilkas förtjenster kräfde åt-
minstone en så ringa belöning, när ålder, sjuklighet eller
svåra blessyrer gjorde dem oförmögna till vidare krigs-
tjenst. Man borde i sanning icke heller ogilla, att vexel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
