Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
allenast lära den utantill, utan ock med sina egna en-
faldiga ord att säga, huru de förstå dess rätta mening
och veta att lämpa sig den samma till lärdom, tröst och
förmaning». Vidare, att »de, som första resan vilja gä
till aflösning och Guds bord, skola icke tillåtas förr än
de hos kyrkoherden sig angifvit och han dem uti deras
kristendom förhört». Dessa och flera till samma mål
syftande föreskrifter uti kyrkolagen äro i mänga senare
Kongi, författningar upprepade och utvidgade. I öfver-
ensstämmelse dermed fordrar ock den civila lagen ibland
annat, att den, som för trovärdigt vittne må antagas,
skall ega om edens vigt ett rätt begrepp, hvilket förut-
sätter en säker religionskunskap.
Genom denna presterskapet ålagda vård öfver den
husliga uppfostringen och de husliga sederna, genom
dess lefvande undervisning och genom den allmänna
gudstjensten har svenska menigheten uppnått den höjd
af moralisk och intellektuel bildning, på hvilken intet
annat folk står. Bör nu detta bepröfvade folkuppfostrings-
system förhastas? Eller bör man deruti intruga en till-
sats, som söndrar hvad man kallar medborgerlig under-
visning från kristlig? Bör man bilda ett nytt mekaniskt
läsöfningssystem för hela folket i bredd med detta gamla,
efter hvilket färdigheten att läsa skall förenas med för-
mågan att första, och kristendomskunskapen ej vara en
död lexa utan en lefvande kunskap, som hvar och en
må kunna »lämpa sig till lärdom, tröst och förmaning»?
Eller tror man att, om också ett önskadt samband emel-
lan den sjelfständiga mekaniska undervisningsanstalten
och den andliga uppfostringsvärden någon tid kunde
bevaras, det icke af den så gynnade tidsandans kraft
omsider skulle slitas? Må man icke då befara att, under
hvartdera elementets ensidiga utbildning, det ena skall
frambringa liflös kunskap, det andra blind tro, det ena
känslolöshet för allt heligt, det andra ett fanatiskt svärmeri?
Äfven i detta afseende vill jag hänvisa till England
såsom ett värnande exempel. Den engelske presten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
