Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 491
stäld anstalt att upphäfva de förra än att vilja mota deras
följder medelst en kostsam inrättning af de senare.
Det efter mitt omdöme angelägna och möjliga är
att uppdrifva verksamheten af de läroanstalter, som redan
äro stiftade, och dem samhället eger förmåga att under-
hålla. Jag lemnar åt andra att framställa önskningar, hvilka,
äfven om de vid en noggrann pröfning funnes vara så teo-
retiskt riktiga som välmenade, döck icke kunna bringas till
verkställighet. För min del anser jag nödigt att rätt upp-
fatta värdet af det redan förvärfvade, innan man fikar efter
något bättre, och vill derför nu närmare granska organi-
sationen af våra elementarläroverk samt utreda mina be-
tänkligheter mot åtskilliga förslag att den samma förändra.
Dessa läroverk i deras nuvarande skick stiftades un-
der en tid, då nationens inre kraft utgjorde en enhet,
som rikligen utvecklade sig till yttre mångfald. Att
•vidmakthålla och förhöja denna kraft sattes då till mål
för statens uppfostringsanstalter. En enkel, ren, uti för-
stånd och hjerta lefvande kristendomskunskap vårdades
såsom det väsentliga i folkets gemensamma bildning.
Åt hvarje ung medborgare, som eftersträfvade en högre,
erbjöd staten kostnadsfri undervisning inom offentliga
läroverk, hvilka voro i en stigande ordning samman-
bundna och alla stiftade med afsigt att dana, förnämligast
åt staten, kyrkan och vetenskaperna, men äfven åt det
verksammare enskilda samfundslifvet, män med allmän
duglighet. För studierna vid de lägre af dessa läroverk
voro, efter den bekanta regeln non multa sed multum,
föremålen icke många, men tjenliga till medel att .pro-
gressift och harmoniskt utbilda själens alla förmögenheter.
Högre värderades hos ynglingenförmågan att fatta, ordna,
i minnet bevara samt med urskilning och alstrande verk-
samhet använda kunskaper än något stort förråd af så-
dana, som vore genast brukbara i offentliga eller en-
skilda yrken. De för hvar ôch en passande obegränsade
tillämpningsskolorna voro sjelfva dessa yrken, uti hvilka
den gemensamma kraften utgrenade sin gagnelighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
